Förändringar i stadsmiljöer för med sig många konsekvenser som man kanske inte tänker på. Vad beträffar projektet att bygga bostäder ovanpå Åhlens-taket så påpekade en läsare en faktor som jag helt förbisett. Det finns ett skäl till att byggnaden, som ligger på gågatans södra sida, inte är så hög i dag. Man ville att gatan skulle få så mycket sol som möjligt.
Efter moget övervägande har jag kommit fram till att det inte påverkar min egen grundläggande inställning till projektet. Att lämna största möjliga utrymme för direkt solsken kan inte vara den viktigaste parametern för en central affärsgata. Men exemplet illustrerar åtminstone att det finns många olika saker som man måste ta hänsyn till.
Tino Goetze, fastighetsägaren bakom projektet som dessutom investerat i många andra fastigheter på ön, tycker att processen går alldeles för långsamt.
Jag förstår hans frustration. Projektet har stött på fler hinder än vad som ter sig nödvändigt. Dessutom minns jag Tino Goetze som en av dem som var riktigt arga efter att Regionen sålt Hantverket 1 till underpris i en affär som till slut bland annat kostade jobbet för regionstyrelsens ordförande. Han skrev till och med insändare om saken, och det är (tyvärr) inte är så vanligt att företagare ger sig in i debatten på det sättet. En insändare där han var uppenbart upprörd över att marknaden exkluderats från affären.
Denna och andra fastighetsaffärer borde uppröra alla fastighetsägare som förvärvat sina fastigheter under marknadsmässiga former. Och det är ju inte otänkbart att en viss bitterhet som ligger i botten minskar tålamodet ytterligare, när man upplever sig som halvt om halvt (eller helt) motarbetad av Regionen.