Vems fel är det att vägen är gropig? Den frågan ställer sig många på väg till jobbet eller affären, och svaret har under lång tid varit detsamma. Men nu överlämnas ansvaret för flera vägar över hela landet, allt eftersom Trafikverkets program Rätt väghållaransvar genomförs. Detta efter att nya utgångspunkter för väghållningsansvaret togs fram 2013.
De nya riktlinjerna för vägarnas fördelning innebär att staten har ansvar för allmänna vägar på landsorten och även det övergripande vägnätet i tätorter. Övriga vägar i tätorter ansvarar kommuner för, medan vägar på landsbygden som främst används av boende i närheten lämnas till enskilda fastighetsägare och vägföreningar. Till största delen handlar förändringen om att statlig väg ska bli antingen kommunal eller enskild.
Överenskommelsen om den nya fördelningen har gjorts mellan Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Riksförbundet för enskilda vägar. Exakt vilka vägar som ska övertas av kommun eller enskilda har dock lett till protester. Salems kommun söder om Stockholm håller till exempel inte med Trafikverket i myndighetens tolkning av vilka landsbygdsvägar som ska sluta vara allmänna. Det hänger bland annat på om det finns några offentliga inrättningar längs vägen, eller om den bara leder till bostäder.
Att ansvaret för vägar i huvudsak ligger på den inrättning som befinner sig i närheten av och använder den är rimligt. Det innebär att beslutandet om underhåll och snöröjning ligger nära intresset för att vägen också går att använda. Trafikverkets överlämnande av vägar till kommuner och enskilda är således bra, förutsatt att den som tar över ansvaret också ges goda villkor för det.
Till exempel är det rimligt att vägen överlämnas i ett gott skick och med ett välgrundat stöd till varför kommunen eller vägföreningen ska ta över den. När det gäller enskilda vägar bör också förutsättningarna för att underhålla vägen ses över. Är det till exempel rimligt att skattetrycket förblir på samma höga nivå om fler skattebetalare förväntas ta över en del av statens arbete?
Det går i dag att ansöka om bidrag för att underhålla en enskild väg, men ett sådant system innebär en administrativ börda för vägföreningarna och är en ren omväg jämfört med skattesänkningar. Dessutom bör fastighetsägares och vägföreningars förmåga att driva ett större vägunderhåll ses över då vägar överlämnas. Med avfolkning av framförallt akademiker på landsbygden lämnas administrativt arbete till boende som ofta har betydligt sämre förmåga att utföra det på sin fritid.
När staten plötsligt släpper ansvar till kommuner och enskilda är det naturligt att protester uppstår. Just därför är det viktigt att Trafikverket är noga med att överlämnandet sker på goda grunder som alla inblandade är överens om. En förutsättning för att en väg tas väl om hand är att den som har ansvaret ser det som ett privilegium och inte som en påtvingad börda.