Förra året utsågs Gotland till ett pilotområde för att utveckla totalförsvaret i hela Sverige, där både det militära och civila försvaret ingår. Det sistnämnda handlar om hela landets motståndskraft vid fara och krig. Efter decennier av nedrustning ska det byggas upp igen, men ett följebrev till en hemligstämplad rapport visar att det finns problem (SR 11/10).
I dag är det ingen enskild myndighet som ansvarar för det civila försvaret, utan det sköts genom att olika myndigheter, ideella organisationer och företag samarbetar. De ska kunna upprätthålla bland annat infrastruktur, sjukvård, livsmedelsförsörjning och försvarets förmåga under väpnat angrepp eller vid en kris.
Det behövs beredskap i en allt mer orolig omvärld. För att kunna garantera detta behövs det rutin, vilket Kicki Scheller, försvarsdirektör på länsstyrelsen Gotland, menar saknas: ”Man kan bara konstatera att vi inte har övat och tränat på det civila försvaret eftersom det har legat nere” (SR 11/10).
Det handlar inte bara om att människor och institutioner måste förberedas inför krig. Det måste också byggas ett motståndskraftigt samhälle. Enligt regeringen ska 700 miljarder investeras i transportinfrastrukturen åren 2018–2029. Utöver detta sker miljardinvesteringar i befintliga sjukhus runt om i landet. Bland annat i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås bygger man ut och nytt. Frågan är hur väl dessa satsningar står sig när krisen kommer.
Svaret ligger i hur vi planerar och hur mycket beredskapen får kosta samhället. Det handlar om vilka tekniska system och basstrukturer som ska ha överkapacitet. Men också vilka lager staten ska ha. Till exempel lades statens sista förråd med livsmedel ned under början av 2000-talet. I dag finns det heller ingen myndighet som har ett helhetsansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning. Det är inte billigt att återta förmågan på dessa områden.
En förutsättning för att infrastrukturen ska fungera under kris eller krig är att den även fungerar i fredstider. Det är alltså inte ett gott tecken att den befintliga infrastrukturen är eftersatt. Det är inte bara järnvägen som är försummad, även el-, vatten- och avloppsnät är i behov av renovering.
Gotland är ett exempel på hur sårbar infrastrukturen är. Ön drabbades av flera strömavbrott under sommaren och tidigt i höst.
Det är allvarligt att det finns brister när det civila försvaret ska byggas upp igen. På ett par decennier har Sverige inte bara monterat ned försvaret i tron på att omvärlden har blivit säkrare – samtidigt har vetskapen om hur man organiserar ett motståndskraftigt samhälle tillåtits tyna bort.