Tillväxtverket har under 2017 sett till att många arbetslösa och nyanlända fått möjlighet till jobb. Därför har regeringen beslutat att förlänga projektet ”Enklare vägar till jobb och kompetens” med tre år och satsa totalt 170 miljoner kronor på det.
Konkret innebär uppdraget att Tillväxtverket delar ut medel till projekt med syfte att föra samman långtidsarbetslösa och nyanlända med företag som söker arbetskraft. Det kan vara exempelvis matchningstjänster eller utbildningar som drivs av andra företag, organisationer eller kommuner. Totalt beviljades medel till 41 projekt under 2017. En av de mest framgångsrika stod bemanningsföretaget Randstad och deras omställningsföretag Antenn för. Genom en modell för att föra samma arbetslösa med jobb som passar dem har 73 personer av 176 deltagande blivit anställda.
Att regeringen satsar pengar på sådana projekt är inte fel i sig, eftersom det visat sig fungera, men varför har inte Arbetsförmedlingen fått uppdraget? Tillväxtverket ska enligt regeringens direktiv samråda med Arbetsförmedlingen i uppdraget, men det är trots allt den förra som har fått huvudansvaret.
Tillväxtverkets huvuduppdrag är att skapa goda möjligheter för företag att växa, medan Arbetsförmedlingen ska sammanföra arbetssökande med de som vill anställa. Uppdraget ”Enkla vägar till jobb och kompetens” handlar dock huvudsakligen om att skapa jobbmöjligheter för nyanlända och långtidsarbetslösa, och först som en välkommen konsekvens av detta tillfredsställs företagens behov av rätt kompetens. Rent logiskt bör det alltså vara Arbetsförmedlingens uppdrag som genomförs i samråd med Tillväxtverket, men nu är det tvärt om.
Sett till Arbetsförmedlingens oförmåga att hantera sitt huvuduppdrag är det dock rimligt att inte lägga ytterligare förhoppningar på den. Myndigheten har blivit ett register över arbetslösa, vars största chans att få jobb är att delta i andra arrangörers projekt. Verksamheten beskrivs som stelbent och ineffektiv av både arbetssökande och företag. Bristerna syns också i myndighetens egen interngranskning av hanteringen av nystartsjobb, som visade att fyra av fem beslut innehöll ett eller flera fel.
Att låta Arbetsförmedlingen stå och kosta 80 miljarder kronor om året medan andra gör dess jobb är inte rimligt. En myndighet som inte fungerar och kan ersättas med andra lösningar måste läggas ned. Regeringen har uppenbarligen förstått att Arbetsförmedlingens förmåga är långt under vad som är acceptabelt, så varför kringgå problemet i stället för att ta itu med det?
Att förmedla jobb är inte en uppgift som måste utföras av en myndighet. Tillväxtverkets förlängda uppdrag att stödja sådana initiativ från andra aktörer är bara ytterligare ett bevis på detta. Och det finns mycket att göra på området med tanke på den på flera håll utbredda arbetslösheten kombinerat med företagens stora behov av kompetens. Genom att ta bort det hinder som Arbetsförmedlingen utgör kan regeringen vara till stor hjälp för både arbetslösa och företag.