Mitt under glödande högkonjunktur stiger antalet arbetslösa i Sverige, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Att en ekonomi som tuffar på förenas med ökande arbetslöshet är inte normalt.
Läget i Sverige är dock inte normalt, om ett sådant tillstånd kan sägas ha funnits. Anledningen till att arbetslösheten stiger är att en del av alla de migranter som anlände hösten år 2015 har börjat skrivas in som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Och utrikes födda är en svår grupp att få i arbete.
Enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna var arbetslösheten för inrikes födda fyra procent och bland utrikes födda 22 procent. Bland inrikes födda är nivåerna snart så låga nivåer att det kan vara orsak att varna för ekonomisk överhettning. Det pekar på ännu ett orosmoment – vad händer om konjunkturen försämras? Då möter en minskande skattebas ett ökande antal arbetslösa. Det skulle kunna ge en helt ny innebörd till de bevingade orden att aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.
I centrum för jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda finns den ansvariga myndigheten Arbetsförmedlingen. Denna statliga mastodont, som får regalskeppets Vasas överbyggnad att te sig fjuttig, fick förra året fick 78,2 miljarder kronor i anslag. Utöver stora summor får också myndigheten stora portioner kritik. Den är ofta befogad. Stora anslag bör ge ett tillfredsställande resultat tillbaka, som att fler utrikes födda än i dag får en sysselsättning.
Samtidigt har Arbetsförmedlingen en mängd uppdrag som splittrar. Politikerna gör även myndighetens uppdrag krångligare när olika satsningar som ska verkställas och avvecklas avlöser varandra. Dessutom är Arbetsförmedlingen anpassad efter industrisamhället, då handlade det om att sysselsätta folk under en tid fram tills produktionen var igång igen. I dag är arbetsmarknaden mycket mer komplex. Vitt skilda kompetenser ska hanteras.
Den senaste tiden har det setts en del politikutveckling kring Arbetsförmedlingens framtid och hur fler människor ska ta sig igenom jobbmatchningens flaskhals. Alliansen vill lägga ner Arbetsförmedlingen och låta andra aktörer ta ansvar för arbetssökande. Det är ett förslag med goda poänger. Nedläggning må vara en symbolåtgärd men att renodla verksamheten till att handla om tillsyn och administration samt överlåta matchningsuppdraget ökar chanserna för ett bättre resultat. De rödgröna å sin sida vill inte ta bort uppdrag från Arbetsförmedlingen. Att inte göra någonting verkar vara regeringslinjen.
När arbetslösheten sticker iväg under högkonjunktur pekar det på att det är tillfälle att ompröva och se över hur Arbetsförmedlingens uppdrag kan anpassas till den nya tiden. Och det är lika bra att sätta igång med den komplicerade uppgiften innan arbetslösheten ökar på grund av kallare vindar i konjunkturen.