Den första omgången medicinska åldersbedömningarna av ensamkommande har nu utförts av Rättsmedicinalverket. 581 asylsökande vars ålder Migrationsverket anser är oklar har testats. Resultatet: Drygt tre fjärdedelar av de utförda bedömningarna talar för att de undersökta är över 18 år. Det borde inte överraska någon.
Redan att barn och ungas asylskäl bedöms på ett annat sätt än vuxna skapar incitament att ljuga om sin ålder. Därtill kommer att vi behandlar ensamkommande barn och unga på ett mycket bekvämare sätt än vuxna asylsökande.
Detta finns det goda skäl till att göra. Barn med en bakgrund av konflikt, förföljelse och flykt har mycket större behov och är mer skyddsvärda än vuxna. Men med detta måste också följa en förståelse för hur systemen påverkar människors agerande och en vilja att hantera detta, något som har saknats helt.
I 2015 års regleringsbrev till Migrationsverket tog regeringen bort uppdraget att öka åldersbedömningarna. Uppdraget har återkommit på senare tid, men det är talande för hur verkligheten har kommit i fatt regeringens hantering av dessa frågor. Det har egentligen inte handlat om brist på förståelse eller kunskap utan en ovilja att acceptera vad alla egentligen vetat: Många som har kommit hit har ljugit om sin ålder. Migrationsverket har tidigare uppgett att bland ensamkommande asylsökande som uppgett en ålder i spannet 15-17 år finns det tveksamheter i 70 procent av fallen. Att andelen som förefaller ha uppgett en felaktig ålder är så högt i testerna beror också på att det är människor i den tveksamma gruppen som testas.
Det konstlat höga antalet ensamkommande barn har drivit upp kostnaderna för det svenska mottagandet. 2016 var kostnaderna enbart för mottagande av ensamkommande 26 miljarder kronor. Problemet slutar dock inte vid att det har kostat skattebetalarna stora summor pengar. De säkerhetsmässiga och humanitära aspekterna är nog så allvarliga.
Det finns en stor grupp människor som lever i Sverige under falska identiteter. Det är ett hot mot säkerheten för alla som uppehåller sig här. Därtill måste frågan ställas hur många skyddsbehövande faktiska barn och ungdomar som har tvingats bo tillsammans med främmande vuxna som har ljugit om sin ålder. Vilket lidande har dessa orsakats i onödan enbart därför att en grupp människor har ansett det fult att ifrågasätta människors uppgifter?
Testerna behöver inte göras obligatoriska. Men den som inte vill genomgå en medicinsk åldersbedömning bör om någon tveksamhet föreligger presumeras vara över 18 år. Därtill bör det faktum att någon har ljugit om sin identitet kraftigt försvåra möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Den som har fått det med hjälp av falsk identitet bör få det tillbakadraget omedelbart.
Rättsmedicinalverkets åldersbedömningar visar vidden av haveriet i den svenska mottagningsapparaten. Det måste få följder.