Balternas sak måste vara vår

Gotlands Allehanda2017-08-26 06:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

De baltiska staterna vet att deras självständighet inte är självklar. Det finns inga skäl att acceptera militära hot eller desinformationskampanjer mot dessa länder från Ryssland. Sverige har inte minst genom Gotlands strategiska läge ett stort ansvar för Baltstaternas säkerhet.

I augusti 1989 var det nog få, av de uppskattningsvis två miljoner balter som demonstrerade för självständighet genom att hålla varandras händer i en 600 km lång mänsklig kedja från Tallinn via Riga till Vilnius, som anade att självständigheten skulle komma redan år 1991. På kvällen klockan 19:00 den 23 augusti 1989 fattade man varandras händer i en protest mot sovjetstyret.

På dagen 50 år tidigare hade Tyskland och Sovjetunionen signerat den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, uppkallad efter de båda ländernas utrikesministrar. Baltstaterna, som blev självständiga från Ryssland efter första världskriget, hamnade inom Sovjetunionens intressesfär och ockuperades första gången år 1940. Konservativa kommunister, som motsatte sig den dåvarande presidenten Michail Gorbatjovs reformvänligare politik, försökte ta makten genom en statskupp den 19 augusti 1991. Dagen efter passade både Estland och Lettland på att deklarera sig självständiga. Litauen hade avgett sin självständighetsförklaring redan på vårvintern år 1990.

Kuppen var över redan den 21 augusti. Sovjetregeringen fattade under september beslut om självständighet för de baltiska staterna. Sovjetunionen föll sönder ytterligare i olika delrepubliker vid årsskiftet 1991/1992.

Rysslands nuvarande president Vladimir Putin har beskrivit det sovjetiska sammanbrottet som 1900-talets största geopolitiska katastrof. När den skedde var Ryssland, som var det land som efterträdde Sovjetunionen och inträdde i dess ställe i bland annat FN:s säkerhetsråd, alldeles för svagt politiskt och ekonomiskt för att kunna hålla samman de forna sovjetrepublikerna.

Att Baltstaterna, som haft en lång gemensam historia med bland annat Sverige, orienterade sig mot väst har ogillats av Moskva. Tack vare höga oljepriser har Rysslands ekonomi kommit skapligt på fötter (ekonomin är stor som Italiens) och har nu åter en stark militärmakt. Dessutom har man upprepade gånger visat att man inte drar sig för att använda den, exempelvis i Georgien och Ukraina.

Budskapet omvärlden inte kan undgå att ta in, ens i det fredsskadade Sverige, är att Rysslands grannländer fortfarande tillhör den ryska intressesfären. Att som Ukraina, Georgien och Moldavien närma sig väst och EU får konsekvenser. Baltstaterna skyddas av sina EU- och Natomedlemskap. Utan dessa hade deras självständighet inte varit mycket värd i dag.

Sverige som har haft ett starkt engagemang för våra baltiska grannars frihet gör därför klokt i att vara en aktiv partner i säkerhetssamarbetet i och kring Östersjön. Den nära förestående internationella försvarsövningen Aurora 17 är en viktig del i detta engagemang.