Den gotländska stenindustrin framställs ofta som en miljömarodör. Det är sant att det krävs stora mängder energi för att tillverka cement, men denna cement är samtidigt en viktig och ofta nödvändig råvara. Även i sådant som framhålls som miljöinvesteringar.
Själv är jag skeptisk till den gigantiska satsningen på höghastighetsjärnväg. Samhällsekonomiskt får man bara tillbaka 25 kronor på varje satsad hundralapp, enligt Trafikverket. Men Miljöpartiet är starka anhängare till projektet. Trots att det kommer att innebära en formidabel efterfrågeökning för cementindustrin.
Höghastighetsjärnväg kräver ett stabilt underlag. Där duger inga murkna sliprar. Banan vilar istället på solid betong. Och för att bli riktigt tydlig så är cement den viktigaste beståndsdelen i betong.
Vi behöver cement, även om just höghastighetsjärnväg nog vore en felsatsning. Att sluta använda cement är inte realistiskt. Frågan är hur man kan minimera de negativa konsekvenserna av cementtillverkning. Det är under dessa förutsättningar som exempelvis Cementas verksamhet på Gotland bör bedömas.