I takt med att världen krymper blir små länder ännu mer utsatta – det är den säkerhetspolitiska analys som den danska regeringen har gjort. I den utrikes- och säkerhetspolitiska strategi som presenterades förra året noteras å ena sidan globaliseringens utmaningar, å andra sidan att de lösningar som Danmark traditionellt har haft på dessa utmaningar inte längre fungerar som förr. Och läget har spetsats till ytterligare sedan strategin publicerades.
Det gäller i frågan om EU – som är Danmarks ”bästa möjlighet att påverka världen runt om oss”. I och med Brexit förlorar Danmark en viktig allierad, samtidigt som samarbetet mellan euroländerna fördjupas. Ett litet medlemsland med särskilda undantag får allt svårare att göra sig gällande. Den största utmaningen, som det uttrycks i strategin, är att se till att Danmark inte hakas av från samarbetet och beslutsfattandet. Sedan dess har dock den franske presidenten Emanuel Macron tagit täten i förnyelsearbetet, med förslag på synnerligen långtgående reformer av eurozonen – vilka skulle få till följd att de danska farhågorna om tilltagande marginalisering besannas.
Minst lika stora är utmaningarna inom Natosamarbetet, på vilket Danmarks säkerhet hänger. I strategin noterades viss osäkerhet om vad det nya ledarskapet i USA skulle innebära, men slutsatsen var i alla fall tydlig: Danmark som redan utmärker sig för sitt ambitiösa deltagande i Natoinsatser måste gå ännu längre i riktningen ”aktiv säkerhetspolitik”.
President Trump har dock knappast nyanserat sin framställning, nämligen att tvåprocentsmålet (som Danmark inte uppnår) är det mått som bäst beskriver ansvarstagandet för den gemensamma säkerheten och att Europa så att säga står i skuld till USA för sin säkerhet. Huruvida solidariteten inom Nato fortfarande gäller uppstår det förhoppningsvis aldrig några skäl att utröna.
Den allra största säkerhetspolitiska utmaningen för Danmark är dock sannolikt Ryssland. Å ena sidan är ur danskt perspektiv det aggressiva ryska uppträdandet lika oroväckande som det är för alla andra. Inom Nato signalerar Danmark inte bara i ord utan också i handling sin solidaritet med de baltiska länderna, och inom EU förordar Danmark robusta sanktioner mot Ryssland.
Å andra sidan har Danmark och Ryssland gemensamma intressen när det rör Arktis, i så hög grad att den danska regeringen varnar för ökade spänningar och strategisk konkurrens mellan Ryssland och USA. Danmark vill här undvika militär upprustning.
Denna uppdelning av relationen till Ryssland, där Danmark agerar resolut mot ryska aggressioner på en arena samtidigt som landet odlar samarbetet med Ryssland på en annan, får betraktas som ett diplomatiskt kraftprov.
Danmark står inför delvis samma utmaningar som Sverige. Av historiska skäl har dock lösningarna varit andra, och även logiken blivit en annan – för Danmark är det till exempel en högst konkret insats för landets säkerhet att delta i internationella insatser. Men nu måste såväl lösningar som logik omprövas, och en viktig anledning till det är den allestädes närvarande Donald Trump.