Det är ett nytt läge nu, för att använda en fras som statsminister Stefan Löfven (S) brukar använda när han ska förklara Socialdemokraterna och regeringens kraftiga kursomläggningar i olika frågor. Men den här gången är det inte S som justerar sin kurs efter verkligheten utan Moderaterna.
På DN Debatt (20/1) tar partiledaren Anna Kinberg Batra (M) och den ekonomiskpolitiska talespersonen Ulf Kristersson (M) bladet från munnen i fråga om statens ökande utgifter. Inget anmärkningsvärt i sig för ett parti som säger sig bedriva en aktiv oppositionspolitik. Att M säger rakt ut att kostnadsutvecklingen för migrationspolitiken, som väntas öka med 50 miljarder kronor, måste dämpas är däremot något att höja ögonbrynen över.
Batra och Kristersson skriver: ”Det kan inte vara en självklar del av det svenska samhällskontraktet att den som inte bor permanent i landet, och inte har arbetat här, ska ha samma tillgång till välfärdstjänster som den med permanent uppehållstillstånd, med svenskt medborgarskap eller den som genom arbete har kvalificerat in sig i vårt välfärdssystem.” Den här meningen är viktig då den kan sägas ta ut en ny riktning för Moderaternas politik.
Moderaterna kommer att få utstå mycket spott och spe för detta. Vänsterpartiet har naturligtvis fördömt M i skarpa ordalag. Men V kan ju ställa vilka krav de vill på politiken eftersom de aldrig lär få ta något reellt ansvar för landet.
M och även S har en betydligt svårare sits då de måste förhålla sig till verkligheten och driva en faktiskt hållbar politik. Moderaterna visar att de inte tänker låta önsketänkande stå i vägen för en hållbar ekonomisk politik. Utgifterna måste harmoniera med inkomsterna. Därför måste stora besparingar göras, även inom välfärden.
Även om finansminister Magdalena Andersson (S) liknat Sveriges ekonomi vid en eldriven sportbil kommer regeringen, eller i alla fall S, snart att tvingas förhålla sig till verkligheten.
S kommer i första hand att inrikta sig på att öka skatteintäkterna. Utgiftstak och krona-för-krona-finansiering är finanspolitisk disciplin som S helst vill göra sig av med. Men givet att statens utgifter väntas öka med 93 miljarder kronor mellan 2015-2018 så inte något alternativ till att även se över utgifterna.
Precis som M kommer S (och MP om de vill fortsätta regera) att behöva ta ställning till hur långt det svenska välfärdssystemet ska sträcka sig och hur mycket det får kosta. Är det verkligen rimligt att skattebetalarna ska stå kostnaden för fulla välfärdsförmåner till alla som vistas i landet?
En framträdande del av migrationsöverenskommelsen från 2011 mellan alliansregeringen och MP var att utöka tillgången till offentliga tjänster som vård och skola för dem som uppehåller sig olovligen i Sverige. Moderaternas nya linje bör rimligen innebära att även detta har omprövats. Om välfärdstillgången ska minska för de med tillfälliga uppehållstillstånd verkar det rimligt att det gäller även dem som vistas i Sverige illegalt.