Demografin är USA:s fördel

Gotlands Allehanda2019-07-15 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I år uppgår världens befolkning till 7,7 miljarder. 2050 nås siffran 9,7 och år 2100 ska 10,9 miljarder människor samsas på jordklotet. Detta enligt FN:s befolkningsrapport, publicerad för ett par veckor sedan, för 26:e gången. För 50 år sedan fanns det 3,6 miljarder människor. Människan har alltså varit en mycket framgångsrik art – på bekostnad av så många andra som hamnat på listan över utrotningshotade.

Alla berörs vi av det FN kallar megatrender – folkökning (och -minskning), av att det blir en allt större andel äldre, av migrationen, samt urbaniseringen, inflyttningen till städerna.

Demografi är vetenskapen som studerar befolkningar, betydelsen av volymer och egenskaper, såsom god hälsa och utbildning.

”Demografi är viktigare än någonsin” skriver Nicholas Eberstadt i senaste numret av den amerikanska utrikespolitiska tidskriften Foreign Affairs: ”Med bra demografi följer stor makt.”

Bra demografi har USA haft länge. Medan rivalerna, främst Kina, men även Ryssland, har stora problem, redan nu och framöver.

Kinas befolkning når sin topp 2027 och minskar sedan. Det gör även arbetskraften. Ettbarnspolitiken har övergivits, men 2040 kommer både ålders- och könsfördelningen att vara ytterligt skev, med många äldre jämfört med barn och överskott på män.

Flickebarn har som bekant lägre värde i många länder. De väljs bort.

I Ryssland är det långt värre än i Kina. Här krockar en ”grandios självuppfattning” med en ”obönhörlig tillbakagång” i befolkningstal.

Ryssland är en aktivt revisionistisk stat och förmår boxas över sin viktklass, skriver Eberstadt. Men bara för en tid.

Den dåliga hälsan bland män har uppmärksammats länge. Rysk skola har länge haft gott rykte, men ger dåligt utbyte. Ryska patent är få, tjänsteexporten inte större än Danmarks.

USA har haft betydande demografiska fördelar och noterar nu 330 miljoner invånare. Orsakerna är invandring, 50 miljoner 1950-2010, och relativt högt födelsetal.

USA torde år 2040 fortsätta ligga som global trea i befolkningstal, efter Indien och Kina – som då bytt plats. USA skiljer sig alltså starkt från gruppen av 55 länder, många relativt välmående, med minskande befolkning.

Men det finns varningstecken, enligt Eberstadt. Länge var man världsbäst på genomsnittlig skolgång. Men nu stagnerar kunskapsinhämtningen.

År 2014 minskade för första gången på 100 år den förväntade livslängden vid födseln. Orsaker är självmord, droger, alkohol. USA har haft en förvånansvärt dyr och ”smärtsamt långsam” förbättring av folkhälsan. Sedan 2008 minskar barnafödandet. 2017 föddes 1,77 barn per kvinna. Det var mindre än i Frankrike och Sverige.

Eberstadt manar USA:s beslutsfattare att tänka till. Något måste ske för att behålla den roll USA vant sig vid att ha. Och inte hamna där Europa och Japan befinner sig demografiskt i dag. Med en hoper krya åldringar men dåligt med unga män lämpliga att bli soldater. Vilket alltså även i dag är en faktor i det globala maktspelet.

Utrikeskrönika