Nätläkare är ett växande fenomen i vården. Nyttan av och villkoren för nätläkarbolagen ska ses över i en kommande utredning sade den statliga utredaren Göran Stiernstedt, tidigare sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Redan nu kan han konstatera att nätläkarna kostar alltmer pengar för landstingen, utan att primärvården fått någon mätbar avlastning.
Genom ett videosamtal via en app i telefonen eller datorn kan patienter träffa en läkare eller sjuksköterska. Det kan låta snabbt, smidigt och enkelt, men ett problem är att det finns begränsningar när en läkare inte kan känna, klämma och ibland lukta. Risken finns att läkaren missar något väsentligt. I de fall där det finns en osäkerhet kan patienten behöva skickas till en vårdcentral ändå, vilket leder till dubbla kostnader för landstingen. Under året har också säkerhetsluckor avslöjats i ett av bolagens digitala plattform som kunnat skada patienters integritet.
Nätläkare finansieras av landstingen på samma sätt som traditionella vårdbesök i annat landsting, trots att det inte är bevisat att de faktiskt avlastar resten av vården. Vanliga vårdcentraler tar dessutom emot svårare fall och har högre kostnader för både lokaler och material som behövs för att undersöka patienter.
Förra året gjordes 1,6 procent av alla besök till primärvården via nätläkare. Kostnaden för besöken landade på 150 miljoner kronor för samtliga landsting som erbjuder tjänsten.
Nätläkarbolagen menar att de bidrar till tillgänglighet och att de kan vara ett komplement till primärvården. Men majoriteten av alla besök hos nätläkare kommer från storstäder så som Stockholm, Göteborg och Malmö. Besökarna är dessutom ofta unga eller i medelåldern (SvD 14/7). På så sätt bidrar nätläkarna i liten grad till tillgänglighet i glesbygden. Frågan är om inte resurserna bör användas på ett bättre sätt inom vården. Det går att ifrågasätta om man ska uppmuntra människor att söka vård för varje lättare åkomma. Förkylningar läker oftast bäst hemma i vila och ro.
Att ny teknik och digitalisering ger nya möjligheter för vården ska inte förringas. Samtidigt ska inte nya lösningar accepteras allt för lättvindigt. Den digitala vården kommer att spela en stor roll, men förmodligen genom digitala plattformar som integreras med den fysiska vårdcentralen. Nya lösningar inom vården ska inte dömas ut på förhand, men en gnutta skepsis och sunt förnuft behövs när skattpengar går till detta.
Egentligen är inte frågan om nätläkartjänster ska finnas eller inte. Människor får gärna vända sig till nätläkare om de är beredda att själva bekosta besöket. Precis som att det finns privata läkarmottagningar som inte bekostas via landstingens ersättningssystem, är det också rimligt att människor som vill använda nätläkartjänster kan välja detta. Men digitala vårdcentraler, där nyttan är osäker, bör inte finansieras av skattepengar.