En plocklåda är en sådan där leksakslåda med hål och klossar i olika former. Den stimulerar barnet att vända och vrida på klossarna efter att ha konstaterat att det inte hjälper att banka in klossen.
Det är lätt att komma och tänka på plocklådan när man ser Kalla faktas reportage om hemmasittare (TV4 3/12). Det visar konsekvenserna av en skola som inte tar hänsyn till att elever är olika och måste behandlas därefter.
Reportaget visar att myndigheterna faktiskt inte vet hur många elever som inte går i skolan, men har beräknat att det rör det sig om över 5000 stycken. Inslaget ger en värdefull illustration över den svåra situation som familjer hamnar i när barnen blir hemmasittare, oavsett om det beror på barnets vägran eller att föräldrarna tvingats inse att skolan inte är en hälsosam miljö för deras barn att vistas i.
Gemensamt för många av dessa barn är att de avviker i någon form från den genomsnittliga eleven. Det kan röra sig om neuropsykiatriska problem, kognitiva färdigheter eller begåvning som inte passar in i skolans mall för hur eleverna är.
När skolan inte anpassar sig till elevernas särskilda behov kan det leda till stressreaktioner, ångest, eller utagerande beteende. Att tvinga in elever i en miljö som inte passar dem är varken till nytta för eleven själv eller dennes klasskamrater. När barnet stannar hemma tvingas föräldrar lägga hela sin tillvaro på att stötta sitt barn. Barnet själv går miste om kunskap och riskerar långvarigt utanförskap.
Enligt skollagen har barn rätt till anpassad undervisning och kommunerna har en obegränsad skyldighet att tillgodose särskilda behov. De 5 000 elever som stannar hemma trots skolplikt visar att kommunerna inte lever upp till sin skyldighet.
Bakgrunden till problemet är att skolan är ett enhetssystem. Där inkludering och likvärdighet traditionellt varit viktiga värdeord. Men att alla elever är lika mycket värda betyder inte att de är likadana. Och att alla ska ha rätt att gå i skolan betyder inte att formerna ska var lika för alla.
Färre barn går i särskolor och många särskilda undervisningsgrupper har lagts ned. Och enligt TV4:s program synes problemet med hemmasittare att växa. Samtidigt rapporterar Sveriges Radio P4 (3/12) om ett länsövergripande projekt som har lyckats med att få tillbaka många hemmasittare till skolan. Framgångsreceptet i det fallet var en personlig kontakt som stöttar samt individuellt anpassad undervisning.
När skolan levererar allt sämre resultat måste de "lösningar" som skapat dagens situation ifrågasättas. Skolan behöver få bättre generell kunskap om de elever som riskerar att fara illa av att vistas där. Kommunerna behöver tillgodose elevernas behov. Dit hör inte bara anpassningar i klassrummet utan också om att våga använda särskilda undervisningsgrupper. Hemundervisning bör också kunna tillåtas i särskilda fall. Många elever kommer inte att passa in i skolans plocklåda hur mycket man än försöker banka in dem.