Tullverket har bland annat i uppgift att kontrollera Sveriges gränser för att motverka in- och utförsel av illegala varor. Den uppgiften har myndigheten dock stora svårigheter att klara av, konstaterar Riksrevisionen i en granskningsrapport (17/4).
Bristerna som Riksrevisionen upptäckt finns på flera nivåer, och gäller de mest grundläggande delarna av Tullens verksamhet. Något så väsentligt som kunskap om smugglingsmetoder, till exempel i form av mängd i olika varu- och trafikflöden, är alltför låg – särskilt när det gäller illegala vapen. Det leder i sin tur till att kontrollerna inte är så träffsäkra som de skulle kunna vara.
Till detta kommer att av de så kallade kontrolluppslagen, det vill säga underrättelser som skickas till Tullen och som ska resultera i fysisk kontroll av varor, resulterar 15 procent aldrig i någon faktisk kontroll, enligt Riksrevisionen. Kopplingen mellan den faktiska kunskap som finns och själva kontrollverksamheten är således undermålig.
Bristerna kan delvis skyllas på faktorer som myndigheten inte råder över. Ett stort bekymmer har varit minskade resurser mellan 2013 och 2017, men i budgeten för 2018 fick Tullen det begärda permanenta tillskottet på 115 miljoner kronor av regeringen.
Riksrevisionens granskning kapar dock Tullverkets möjlighet att helt och hållet skylla på någon annan. Det konstateras att tullverksamheten med nuvarande resurser kan vidta flera åtgärder för att bli mer effektiv. Problemet är, som så ofta, prioritering – eller snarare brist på densamma.