Regeringen försöker dra sig upp ur sitt skolpolitiska misslyckande – men griper efter halmstrån. För att visa att någonting alls görs inom skolområdet vill man återigen göra estetiska ämnen obligatoriska i gymnasieskolan.
”Bedömningen är att de estetiska ämnena är viktiga för elevernas utveckling och också viktiga för elevernas möjligheter att inte bara försörja sig utan också leva ett fullt liv som vuxna”, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) till Kulturnyheterna.
”Jag tror att människor behöver ha med sig ut i livet att inte bara matte, svenska, engelska och yrkesämnen – utan också estetiska ämnen – kan bidra till kreativitet och en fördjupad förståelse.”
Visst är det goda livet är inte bara ekonomi och vetenskap – utan även konst och kultur. Och visst kan estetisk verksamhet bidra till elevernas kreativitet. Men skolan kan inte göra allt. Eleverna har likt alla andra blott tjugofyra timmar om dygnet, och estetiska ämnen bör inte likställas med i dag obligatoriska ämnen som svenska, matematik eller samhällskunskap.
Kreativitet sägs förvisso bli en allt viktigare egenskap på arbetsmarknaden. Men det finns andra ämnen än de estetiska som är kreativa. Språk är kreativt. Fordonsteknik är kreativt. Programmering är kreativt. Har regeringen funderat över effekterna av förslaget för de elever som varken har förmåga till, intresse för eller användning av estetiska ämnen – eller för dem som hade behövt tiden till andra fördjupningar?
Efter att estetiska ämnen slutade vara obligatoriska genom Alliansens gymnasiereform 2011 har allt fler valt bort ämnena frivilligt, för att till exempel läsa ämnen som är meriterande inför högskolestudier. Det handlar inte om att de saknar kunskap om musik, slöjd och bild – vilka är obligatoriska delar i samtliga av grundskolans nio år – utan om att de prioriterar annorlunda.
Om riksdagen väljer att bifalla förslaget vid vårens omröstning kommer estetiska ämnen att bli obligatoriska i gymnasiet från och med höstterminen 2019. Då kommer skolorna att behöva ägna tid och resurser åt att skaffa fram de lärarkompetenser som man antagligen redan har gjort sig av med. Det signalerar inte direkt kontinuitet och stabilitet från politiken. Att återinföra ämnen som togs bort för bara åtta år sedan borde kräva synnerligen goda skäl – skäl som inte finns för de estetiska ämnena.
Svensk skola har stora problem. Var tredje elev som började första klass hösten 2004 lyckades inte ta examen till studenten 2016. Trygghet, studiero och ordningsregler brister på många skolor. Utbildningen har de senaste åren blivit mer mindre jämlik med stora kunskapsklyftor på vissa håll i landet. Att regeringen tar gymnasieskolans tid och resurser i anspråk för nya påhitt när den inte ens klarar av sina grundläggande uppgifter är ansvarslöst.