Inför valet är Sverigedemokraterna jämnstora med Socialdemokraterna och Moderaterna. Vad ligger bakom en så grov förändring i det politiska landskapet? Markus Uvell, lobbyist, författare och tidigare chef för tankesmedjan Timbro, ger sin förklaring i nya boken Bakslaget (Timbro förlag 2018).
Vad menas med bakslaget?
– Det jag menar är att samhällsagendan under lång tid har varit mycket mer radikal än vad medborgarna har varit intresserade av. Och om det under för lång tid är ett för stort glapp däremellan blir det till slut ett bakslag.
– Det som har hänt de senaste åren är att vi har sett ett ökat missnöje bland grupper som i vanliga fall är nöjda. Människor som det personligen går ganska bra för. Ett antal saker uppfattas fungera dåligt samtidigt som politiker pratar om andra saker. Då mobiliseras ett antal underliggande attityder, konservativa strömningar, som funnits där ganska länge.
Har det funnits motstånd mot glappet?
– Jo, men det har dolts av en uppfattning att det här missnöjet finns hos grupper som till exempel SD-väljare. Man har inte tagit det här på tillräckligt stort allvar. Nu börjar man förstå. Jag tror inte att det är för sent på något sätt, men det är väldigt sent.
– Det här handlar mycket mindre om SD och invandring än vad många tror. Men det är ändå det som har skapat den här upplevelsen. Nu ser etablissemanget att SD håller på att bli största parti. Man kan inte säga att det bara handlar om bondlurkar som hatar invandrare längre. SD har inte skapat missnöjet, utan dragit nytta av det. I ett land där det under så lång tid finns ett glapp kommer det att dyka upp ett populistparti som fyller det tomrummet.
Vad gjorde borgerligheten för fel?
– Jag tycker att borgerligheten har varit alldeles för rädd att uppfattas som populister. Att man tar saker på allvar som väljarna tycker är viktigt. Under Reinfeldtregeringen var man så enormt fokuserade på ekonomi och arbetslinjen att man missade väljarnas frustration på andra områden. Sådant som också är klassiska borgerliga kärnområden.
Vad krävs för att borgerligheten och resten av etablissemanget ska gå vidare från bakslaget?
– I läget vi är just nu, med kort tid kvar till valet, har så mycket varit fixerat vid migrationspolitiken och förhållningssätt till SD. Det blir mindre relevant efter valet. Förhoppningsvis klarar Alliansen den urladdningen. Man måste hitta tillbaka till varandra på ett nytt sätt efter det.
– Etablissemanget måste vänja sig vid den nya verkligheten. Men det är först och främst ett problem för borgerligheten. Så mycket har handlat om ekonomi, och man har inte prioriterat andra frågor. Vänstern har varit bättre på att hitta andra frågor, principfrågor. De borgerliga måste vänja sig vid att prata om vad som är rätt och fel utan att vara rädd för att framstå som populistiska. Man har inte erkänt väljarnas upplevelser, utan förnekat dem. Vänstern tar i stället väljarnas upplevelser på allvar.
Du skriver i boken om ett radikalt etablissemang. Vilka består etablissemanget av?
– Jag syftar på etablerade inflytelserika personer framförallt i media och i politiken. Det är först och främst en etablerad medial agenda som drivits. Även bland välutbildade personer finns det väldigt många som uppfattar att medier i första hand driver egna agendor i stället för att säga som det är.