Storbritannien lämnar EU och slutar då att betala. Precis som Sverige har Storbritannien betalat mer till EU än vad landet har fått tillbaka, en så kallad nettobetalare. Därtill har medlemsländerna lagt nya och utökade uppgifter i EU:s knä. Det handlar om gränsbevakning, säkerhet och migration och ökar naturligtvis kostnaderna.
Utan aktiva åtgärder för att minska utgifterna kommer EU att bli klart dyrare. För Sveriges del handlar det om cirka 16 miljarder kronor mer i EU-avgift enligt Kommissionens förslag. Budgeten gäller för perioden 2021-2027 och under den tiden skulle Sveriges avgift öka med 40 procent. Den svenska rabatten kommer också att fasa ut under en femårsperiod om Kommissionen får som den vill.
Detta är oacceptabelt. Under perioden 2010-2015 var elva medlemsländer nettobetalare. Svenskarna var det folk som betalade mest, i snitt drygt 182 euro årligen, för medlemskapet. Att hellre öka nettobetalarnas börda än att skära i utgifterna är symptomatiskt för det EU som väldigt många har börjat kritisera. En verklighetsfrånvänd och alltmer överstatlig lekstuga för politiker med visioner som ingen annan delar.
Förslaget från Kommissionen är dock bara en utgångspunkt. Statsminister Stefan Löfven (S) har faktiskt varit tydlig med att Sverige inte accepterar en växande EU-budget. Ingenting talar dock för att regeringen har lyckats övertyga någon om vår restriktiva linje. I offentliga sammanhang har regeringens representanter inte haft mer att komma med än att det inte vore rättvist att EU kostar mer. Utan djupare argument än så är det inte att undra på att vi inte får som vi vill.