Digitalisering beskrivs ofta som en lösning på de utmaningar som vården står inför, men samtidigt finns det stora risker med denna. På DN debatt (6/11) uppmärksammar S- och MP-politiker och forskare att landsting upphandlar digitala vårdinformationssystem i stor omfattning, vilket de spår kommer att påverka vården under lång tid.
Vårdinformationssystem och informationsteknologi kan vara elektroniska patientjournaler, e-läkemedelsrecept och digital meddelandehantering. Det handlar om att en patient får ta del av information digitalt, men också om att informationsteknologi används i vårdens egen verksamhet. I verktygen samlas en stor mängd information om patienterna.
Hälsodata borde värderas högt och hanteras varsamt av myndigheter. Men det verkar saknas medvetenhet om vilka risker som följer med. Det finns oklarheter om bland annat vem som ansvarar för uppgifterna, IT-säkerheten och medborgarnas personliga integritet.
Ett juridiskt problem som kan uppstå är när myndigheter tillåter säkerhetsansvaret att ligga på en tredje part utanför landet, exempelvis när företag i utlandet utvecklar tjänster som vården använder. Men också vilka risker det finns när till exempel patientjournaler kan lagras i system utanför svenska myndigheters kontroll. Brister i respekt för och hanteringen av känsliga uppgifter exemplifieras bland annat av när IT-skandalen på Transportstyrelsen uppdagades.
Detta blev åter aktuellt under hösten när den statliga satsningen på personliga hälsokonton på nätet lades ned, eftersom de juridiska hindren blev för stora (DN 1/10). Ett annat exempel är Karolinska universitetssjukhusets strategiska partnerskap med det amerikanska bolaget International Consortium for Health Outcome. Syftet bakom samarbetet är att bygga upp ett internationellt kvalitetsregister med hjälp av svenska patienters vårdresultat och data (DN 28/5 2017).
I Danmark har integritetsaspekterna tagits på allvar. Där ser man svårigheterna med att systemen som företag i större länder tar fram måste anpassas enligt danska lagar och krav samt hur myndigheterna kan följa upp att dessa efterlevs.
Även i USA har riskerna uppmärksammats. I en studie från Center for Digital Democracy och American University i Washington (2017) har forskare upptäckt att många e-hälsoföretag i USA säljer stora delar av sina användares uppgifter, utan att konsumenterna är medvetna om detta. I takt med att tekniken blir mer sofistikerad befarar forskarna att allt mer personlig information kan bli en handelsvara för tillverkarna i framtiden.
Svenska myndigheter måste sluta vara naiva inför digitaliseringen. En större försiktighet krävs vid upphandlingar av nya tekniska lösningar som innebär att information lagras och hanteras. Digitalisering är i grunden positivt och kan utveckla vården. Men det handlar också om vilken rätt staten har att dela med sig av medborgarnas hälsodata till tredjehandsaktörer.