Regeringen sänker åldern för förtidspension från 30 till 19 år vid årsskiftet. Det innebär att det blir möjligt att gå direkt från veckopeng till förtidspension. Att döma så unga människor till ett liv i utanförskap är grymt. De flesta som skulle omfattas av förslaget är personer med olika funktionshinder. I stället för att stänga dörren till arbetsmarknaden borde regeringen skapa nya vägar till arbete och studier, även för funktionshindrade.
2003 avskaffades förtidspension för unga under 30 år och ersattes med aktivitetsersättning, som beviljas högst tre år i taget. Anledningen var bland annat kritik mot att unga rensades bort ut statistiken för arbetslöshet genom att förtidspensioneras. Regeringen fick snygg statistik att visa upp, men bakom siffrorna doldes tusentals ungdomar som aldrig skulle få en chans till jobb.
Nu vill regeringen åter att unga ska kunna förtidspensioneras redan vid 19 års ålder. Orsaken uppges vara att antalet personer i aktivitetsersättning ökat kraftigt. Förra året omfattade den över 37 000 personer. Regeringen menar att det beror på att personer som aldrig kommer att kunna arbeta ändå måste ta del av ersättningen.
Det finns dock skäl att ifrågasätta regeringens resonemang. När Riksrevisionen förra året granskade aktivitetsersättningen fann man att nästa 40 procent av personerna helt saknade insatser. 74 procent av de handläggare vid Försäkringskassan som svarade på Riksrevisionens enkät ansåg inte att målet med aktivitetsersättningen uppfylls. Lika många uppgav att bättre samordning med Arbetsförmedlingen och kommunerna behövs för att rätt insatser, exempelvis praktikplatser, ska sättas in. Nära var tredje uppgav att samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerar dåligt eller mycket dåligt.
Det är ett gigantiskt svek mot de unga personer som egentligen ska hjälpas att hitta ett jobb i vårt samhälle. Och att regeringen, i stället för att lösa problemet med att myndigheter inte gör vad de ska, vill förtidspensionera unga och åter gömma dem i statistiken är provocerande. Är det så regeringen har tänkt nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet?
Förutom att se till att aktivitetsersättningen fungerar måste företag och framför allt offentliga arbetsplatser bli bättre på att ge fler ett arbete, även om de har en funktionsnedsättning. Det finns stor förbättringspotential. Exempelvis återfinns endast 0,7 procent av unga mellan 20 och 30 år som arbetar med en lönesubvention hos en statlig arbetsgivare. Bättre möjligheter till högskolestudier behövs för de som tidigare gått i särskolan. Även de ekonomiska incitamenten för studier behöver stärkas. En person som väljer att ha sin aktivitetsersättning vilande för att prova att studera förlorar i dagsläget 30 procent av sin inkomst.
Att återgå till att förtidspensionera 19-åringar är inget alternativ. Det är detsamma som att säga att det inte finns en plats och en uppgift för alla. Men det gör det. Och unga människor förtjänar inte bara en, utan flera chanser att hitta rätt i livet.