Riksrevisionen har beslutat att granska långsiktiga effekter av det så kallade starta-eget-bidraget. Detta ges till arbetslösa eller de som hotas av arbetslöshet så att de kan finansiera uppstarten av näringsverksamhet. Kortsiktiga studier av bidraget har visat att den gruppen oftare får sysselsättning än personer i andra arbetsmarknadspolitiska insatser men att effekten på den enskildes inkomst är små och möjligen negativa.
Utöver startbidraget fortsätter den tidigare arbetssökanden att ha rätt till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning en tid framöver. Forskare verksamma vid det fristående forskningsinstitutet Ratio menar i en artikel i Dagens Samhälle (21/2) att politiken allt för ofta fokuserar på skattefinansierade stöd för arbetsmarknad och företagande. Detta i stället för att se vilka hinder och felriktade satsningar som kan tas bort eller omprioriteras för att främja företagande.
Det låter bra när satsningar på jobb och företag presenteras. Så och så många personer som går från arbetslöshet till ett jobb. Men man behöver se om satsningarna verkligen är det bästa sättet för att skapa arbete och värde för samhället. Bidragsberoende näringsverksamhet tillför per definition inte något som efterfrågas eftersom det är olönsamt. Det blir då en arbetslöshetsersättning förklädd till entreprenörskap. Andelen personer som aktiveras genom starta-eget-bidraget och som skapar lönsamhet i sin verksamhet kan lika väl få motsvarande möjlighet på andra sätt än med bidrag.
Ska man ge någon form av stöd behöver det vara med ett tydligt krav på att man levererar något av värde. Att göra om starta-eget-bidrag till ett lån är en möjlig väg för att få hoppfulla entreprenörer att tänka ett extra varv om deras företagsidé verkligen flyter och kan bli lönsam. Företag som drivs av personer som aktiveras av bidragssystemet snarare än verksamhetens egna framgångar leder i längden till en börda för såväl entreprenören som samhället i övrigt. Mycket behöver dock göras för att de som tar steget till att bli företagare inte behöver tillbringa dagarna i regel- och skatteträsket och istället tillåts ägna sig åt att leda verksamheten.
Hårt arbete och innovationer krävs för att nya företag ska lyckas. Rollen företag har i samhället är att skapa ett mervärde som berikar de som tar del av tjänsterna eller produkterna. Men det skapar också ett värde som går att beskatta. Utan värdeskapande arbete kan inte Sverige finansiera sin välfärd.
Innovativt och drivet företagande är det som skapar arbetstillfällen och tillväxt i samhället. Om det istället är bidragssystem som får människor att arbeta och skapa värde går pengarna i en extremt dyr karusell. Det är viktigare att fokusera på vad det är som hindrar människor från att starta och driva företag snarare än att med bidrag locka arbetslösa till att bli entreprenörer.