Säga vad man vill om det nuvarande reseavdraget. Men det är åtminstone inte sämre för dem som bor på ute i landet snarare än i storstäderna. Det ska det dock bli ändring på nu.
Reseavdragskommittén har utrett reseavdraget och kommit till slutsatsen att det bör ersättas av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor. Förslaget innebär en ändring av avdragets syfte och en snedvridning av vilka som får ta del av det. Det verkar som att den ursprungliga tanken med att ha ett reseavdrag, matchningen på arbetsmarknaden, prioriteras ned. Istället blir avdraget ytterligare ett verktyg för att straffa hårt arbete och dem som är beroende av bilen.
Bakgrunden till ändringen är att felaktiga reseavdrag kostar runt 1,8 miljarder kronor för staten varje år. När regeringen 2017 begärde en översyn för att komma tillrätta med problemet valde man att även lägga till ett uppdrag om att den nya utformningen ska gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser. Att den nya skattereduktionen ”inte ska gynna höginkomsttagare”, är något som utredningen hittat på som en positiv eftersträvansvärd effekt.
Regeringens klimatambitioner är dock redan väldigt kännbara för skattebetalarna. Inte minst på grund av bonus malus-systemet, som belönar nya miljöbilar och bestraffar bensin- och dieseldrivna bilar. De som bor på landsbygden och är beroende av bil för att få vardagen att gå ihop är de som drabbas hårdast.
Kommittén beräknar att upp till 200 000 färre kommer att kunna ta del av resereduktionen. Det nämns inte vilka dessa är, däremot fastställs att fler som har tillgång till kollektivtrafik kommer att få ta del av reduktionen. Alltså kommer de som är beroende av bil att i mindre utsträckning få ta del av den. Utredningen föreslår att ett tillägg i form av ett fast belopp per dag ska kunna ges till dem som är berättigade reduktionen och bor i glesbygd, men det hjälper föga om antalet berättigade decimeras kraftigt.
Grundidén med reseavdraget är att matchningen på arbetsmarknaden ska gå lättare och landets ekonomi därmed gå bättre. Detta tycks inte väga lika tungt i det nya förslaget. De som redan bor i närheten av en storstad och har möjlighet att ta tunnelbana, pendeltåg eller andra snabba kollektiva färdsätt, torde inte matchas bättre med sina jobb om de skulle få börja göra avdrag för sina resor vilket nu föreslås.
Matchningen med högkvalificerade jobb på landsbygden blir däremot svårare. Det är redan svårt för små orter att uppbåda attraktionskraft nog för att locka höginkomsttagare, och utredningens förslag gör det inte bättre. Om man har högspecialiserad kompetens och vill bo utanför storstaden där ens arbetsplats är lokaliserad, finns det redan hinder. Små kommuner kan ha högre kommunalskatter, mer svårtillgänglig samhällsservice och längre avstånd. När reseavdraget nu i stället kan bli en skattereduktion minskar summan man kan få tillbaka.
Reseavdraget borde fortsätta att stärka hela landet, inte enbart städerna.