När försvarsberedningens kostnadskalkyl inte passade regeringens budgetplaner får den senare räkna på nytt. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har nu presenterat en mall som försvarets myndigheter ska följa då kostnaderna för innehållet i försvarsberedningens rapport ska räknas ut.
Kostnaderna gäller åren 2021-2025, där försvarsberedningen föreslagit en grundnivå på 64 miljarder kronor 2021. Därefter sker en ökning varje år till 84 miljarder kronor 2025. Förutom att räkna på om detta är realistiska beräkningar ska bland annat Försvarsmakten och Försvarets materielverk stycka upp kostnaden för varje år i fyra lika stora delar (DN 8/7). Dessa ska rangordnas enligt vad som är viktigast, vilket innebär att regeringen får en prioriteringsordning i fyra steg att förhålla sig till varje år.
Noggrannhet i budgetarbetet är eftersträvansvärt. Men regeringens mall ger i det här fallet anledning att misstänka andra avsikter än att åstadkomma tillräcklig försvarsförmåga.
Till saken hör att Andersson redan varit tydlig med sin tveksamhet inför att ge försvaret de pengar som krävs.
Turligt nog för Andersson kryllar januariöverenskommelsen av utgiftsposter som är långt mindre betydelsefulla än ens den minst viktiga fjärdedelen till Försvaret. Familjeveckan, det ineffektiva klimatklivet och onödiga höghastighetsbanor är några exempel.
Försvarsförmågan måste komma i första rummet. Sparsamhet är viktigt, men inte om den bara gäller för statens kärnuppgifter samtidigt som annat släpps igenom.