Valet av Donald Trump till USA:s president överskuggar fortfarande nyhetsflödet. Johan Ingerö är välfärdsansvarig på Timbro och expert på amerikansk politik.
Börjar USA hämta sig från valet nu?
– Nja, det får man väl se. Nu råder ett mellanläge. Det demonstreras fortfarande men det värsta stöket från dygnen efter valet har lagt sig. Men det kan blossa upp på nytt, inte minst i januari när han svärs in. Då håller han ju också sitt installationstal och det brukar vara ganska policytungt. Det kan sätta saker i rörelse både i USA och i omvärlden.
Är Donald Trump förberedd på att regera? Vet han vad han ska göra?
– Egentligen är nog ingen det när man väljs. Men det underlättar ju om man har varit senator, guvernör eller har kabinettserfarenhet. Donald Trump har inget av detta. Vad han tar sig för kommer förmodligen bero på dels vilken typ av människor han omger sig med, dels hur väl andra länder sköter sina diplomatiska relationer med den tillträdande administrationen.
Och hur går det?
– Stefan Löfven skötte det faktiskt bra, han sa i princip att han gärna hade sett ett annat resultat men att vi ska ha en bra relation med den här administrationen. USA är en strategisk allierad, men vi är också viktiga för dem, det ska man inte glömma bort. Båda sidor har intresse av fortsatt gott samarbete.
– Tyskland har däremot skött det väsentligt sämre. Att säga dagen efter ett val att det här försvårar samarbetet, det är enligt min uppfattning mycket dålig diplomati.
Finns det något fog för de domedagsprofetior som har uttalats i såväl amerikansk som svensk media över valet av Trump? Kan klimatet och europeisk säkerhet hälsa hem nu?
– Man ska passa sig för att vara alarmist. Med det sagt så finns det skäl för oro. Vi vet inte hur länge Trumps flirt med Putin håller i sig. Men anta att de kommer ganska väl överens. Då kan vi hamna i ett läge där Moskva och Washington börjar fatta gemensamma säkerhetsbeslut utan att ta någon större notis om resten av Europa. Då har vi problem. Det jag ser som en risk är till exempel att de kommer överens om strategier att tampas mot IS och en sådan överenskommelse har naturligtvis ett pris. Sannolikt skulle det innebära att USA ska trappa ned sin diplomati i Europa, framför allt i de östra delarna.
Trump har börjat utse medarbetare och ministrar. Utnämningen av alternativhögersidan Breitbarts chef Steve Bannon till chefsstrateg har fått mest uppmärksamhet. Hur står sig den traditionella konservativa delen i Trumps regering?
– Han har byggt in ett slags dubbelkommando och sen får nog tiden utvisa vilken av rattarna som styr bäst. På ena sidan har vi Bannon på posten som chefsstrateg. Det är en post utan formell makt men han kan få stor betydelse informellt om Trump väljer att lyssna på honom. På andra sidan har vi Reince Priebus, republikanernas hittillsvarande partiordförande som har jobbat hårt i primärvalsprocessen med att bygga broar mellan partiet och Trumplägret. Han har utsetts till Trumps stabschef, den i särklass tyngsta tjänstemannapositionen i Vita Huset och som ofta har varit mäktigare än vice presidenten. Vem av dessa två som vinner i längden får tiden utvisa. Det är dock ingen ovanlig lösning, Ronald Reagan använde samma modell på sin tid.