Det hör inte till vanligheterna att miljöpartister tar upp problem kopplade till integration. Tvärtom förefaller det som om partiet blundar så hårt att personer som inte alls anammar västerländska eller svenska normer tas emot med öppna armar. Miljöpartiets valberedning var exempelvis beredd att lämna plats åt Yasri Khan i partistyrelsen trots att han inte skakade hand med kvinnor. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) fick lämna sin post efter avslöjandena om täta kontakter med den högerextrema turkiska gruppen Grå vargarna. Kännedomen om detta fanns sannolikt inom partiet men det var först efter påtryckningar utifrån som Kaplan fick lämna sin post.
Häromdagen tog dock utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) upp problemen med hederskultur som han menade skulle få större utrymme i skolornas sex- och samlevnadsundervisning, och även frågor om samtycke.
Unga kvinnor som lever under hedersförtryck får hela släkten emot sig om de väljer att avslöja övergrepp och våldtäkt. Familjens heder är kopplad till kvinnans oskuld. Hela släkten dras i vanära om det skulle ryktas att kvinnan gjort något olämpligt som att ha en pojkvän. Därför håller man oftast missförhållanden inom familjen. Tio procent av alla mord i Sverige kan kopplas till hedersproblematiken.
Inte för att förminska de berättelser som de kvinnor som inte lever inom hederskulturen har vittnat om på sistone, men dessa kvinnor blir inte förskjutna från släkten eller riskerar att mördas om de avslöjar sanningen. Att som Fridolin koppla samman ”samtycke” och ”hedersförtryck” i samma mening är att göra sig skyldig till en olycklig relativisering.
Galaxia Ima Elias, initiativtagare till #underytan, ett forum för kvinnor som lever under hedersförtryck, menar att vi måste se hedersproblematiken som ett svenskt problem för att motverka att det dyker upp och sedan försvinner.
Desto mer olyckligt är det då att en minister från ett av regeringspartierna, som har haft ett oproportionerligt stort inflytande över migrationspolitiken, så ogärna talar om gynkontroller och ”balkongflickor”.
Sedan Fadime Sahindal mördades för 15 år sedan har hedersförtrycket ökat i omfattning men dessbättre även medvetenheten hos polis, skola och socialtjänst. Debattklimatet har dessutom blivit mer tillåtande.
Miljöpartiet har inte bidragit nämnvärt till den utvecklingen. I deras världsbild med ovillkorligt öppna gränser finns det inte plats för förtryck inom minoritetsgrupper.
Den svenska synen på stat, jämställdhet, individ och familj är på många sätt motsatsen till de normer och värderingar som är förhärskande i de länder som många nyanlända kommer ifrån. Vi tror på en stark stat, jämställdhet och ett stort mått av individualism, inte frånvaron av en stark stat där klanen styr över den enskildes livsval. Det uppstår självklart friktioner mellan två så olika tankesätt. Här finns en av de största integrationsutmaningarna under kommande år. Där har skolan en viktig roll att spela.