Till helgen ska EU:s stats- och regeringschefer åter träffas för försöka enas kring en rättvis och effektiv lösning på flyktingkrisen. Till dess bör den svenska regeringen överge linjen om att tvinga länder att ta emot en del av våra flyktingar och i stället ta ansvar för den egna politiken.
I takt med att effekterna av den misslyckade migrationspolitiken i Sverige framträder vill allt färre länder anamma Sveriges migrationspolitik. De problemen vi har är skapta av oss själva och det är vårt ansvar att lösa situationen.
Även om utsikterna att förmå andra länder att sätta sig i delvis samma situation som vi är obefintliga finns det mycket som EU kan uppnå gemensamt.
Förslaget att etablera läger i Afrika där migranter kan söka asyl i kombination med att gemensamma ansträngningar tas för att stärka EU:s yttre gräns skulle kunna hindra att människor dör på Medelhavet och dessutom återupprätta förtroendet för den inre rörligheten.
Nuvarande ordning premierar dem som klarar den mödosamma och farliga resan över Medelhavet, år 2017 drunknade uppskattningsvis över 3 000 migranter, och dem som har de ekonomiska resurserna att betala människosmugglare. Det innebär att det framförallt är vuxna män som vi hjälper. Enligt siffror från FN:s flyktingkommissariat UNHCR var över 70 procent av de 119 369 migranter som tog sig till Italien år 2017 vuxna män. En stor andel av dessa saknade dessutom asylskäl.
Kan EU enas om att upprätta asylläger utanför Europas gränser skulle den gigantiska morot som utgörs av asyl i Europa tas bort. Då skulle vi kunna ge asyl i Europa till dem som har störst skyddsbehov. I ett sådant läge hade vi kunnat prioritera kvinnor och barn framför vuxna män eller de som förföljs på grund av politisk åsikt eller religiös åskådning. De som då beviljas asyl kan köpa en säker flygbiljett och de som nekas saknar incitament att ta sig över Medelhavet.
Vi bör givetvis rädda nödställda till havs men de bör sättas i land i närmaste hamn, vilket i de flesta fall är Libyen och inte Italien och Spanien. Vid sidan av detta bör gemensamma ansträngningar göras för att rusta upp EU:s yttre gräns såväl till havs som på land. Detta är en linje som skulle kunna få stöd från EU:s samtliga länder.
Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) säger att det måste finnas en solidarisk fördelning och att andra länder inte alls vill ta sin del av ansvaret. Regeringen måste nu ge upp tanken på att resten av EU kommer att ta efter Sverige.
Det är inget mer än önsketänkande. Problem kopplade till migration är skapade av vår egna naiva politik. Vi bör verka för realistiska lösningar inom EU och parallellt ta ansvar nationellt genom bland annat att strypa bidrag och mer effektivt utvisa brottslingar och andra som saknar uppehållstillstånd.