Inte mindre än 727 läkare uppmärksammar att primärvården är nära en kollaps (DN Debatt 28/9). Det är till primärvården som patienter söker sig först. Där har allmänläkare ansvaret för att upptäcka och förebygga sjukdomar. Om den inte fungerar, går även den övriga sjukvården i baklås och köerna växer som följd. Det är bra att en debatt initieras om villkoren för primärvården – allt för ofta ges istället stora prestigeprojekt allt för mycket utrymme i debatten och sjukvårdens budgetar.
Om man jämför med andra länder i Europa har Sverige få läkare i primärvården. Dessutom läggs en låg andel av den totala sjukvårdsbudgeten på vården som bedrivs utanför sjukhusen, om man jämför med andra europeiska länder. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, menar att kostnaderna för primärvården utgjorde cirka 17 procent av sjukvårdens totala kostnader 2016. Detta kan jämföras med 20 – 30 procent i andra EU-länder.
En omfördelning och mer resurser till primärvården kan vara rimligt. Men hur, vilka förutsättningar som finns och hur uppdraget ska se ut är frågor som fortfarande behöver besvaras.
Beslutsfattarna behöver tänka om. Det är både vettigt och nödvändigt att omvärdera hur pengarna ska fördelas och hur man på sikt kan bygga ut vården utanför sjukhusen. Detta utan, för den delen, att höja skatterna. Prioriteringar behöver även göras inom vården.
Att primärvården behöver mer resurser förändrar inte det faktum att vården måste utveckla effektivare arbetssätt och organisation. Det kan till exempel handla om att det satsas på vidareutbildning, att hitta nya arbetssätt och att nya digitala hjälpmedel används.
Det råder brist på personal inom vården. I den primära vården saknas det allmänläkare. I en debattartikel från i våras (SvD 21/4) skrev Leif Östling, tidigare koncernchef Scania, och Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S), om att reallöneutvecklingen för läkare har varit negativ sedan 1970-talet. Även i förhållande till andra länder ligger läkares löner efter. Således är det inte konstigt att människor väljer bort läkaryrket eller väljer att arbeta utomlands.
Men att höja lönen för läkare är långt ifrån en universell lösning. Läkarens uppdrag måste också renodlas.
I dag är det inte ovanligt att läkare behöver utföra uppgifter som bäst kan utföras av någon annan personalkategori. Att lätta på den administrativa bördan eller bättre fördela arbetsuppgifter är exempel på förändringar som kan utveckla primärvården. Rent konkret handlar det om att ändra bemanningen, genom att anställa fler vårdbiträden och medicinska sekreterare. En läkare ska främst bedriva sjukvård – inte städa eller vara en administratör.
Det primärvården behöver är långsiktiga beslut och en kontinuitet. Politiker får inte glömma bort den grundläggande vården.