Debatten om skolans läroplaner har blossat upp igen. Kunskapskraven för olika betyg upplevs som otydliga. Dessutom har kritik riktats mot att Skolverket aktivt motarbetade sitt uppdrag med att ta fram skarpare kursplaner. Nu tar Peter Fredriksson, generaldirektör för skolverket sedan 2017, till sig av kritiken (DN 19/6), vilket är bra. Men bristerna borde inte ha funnits där från början.
I en reportageserie som sändes i Sveriges Radio i våras uppmärksammade Studio Ett orimliga och luddiga kunskapskrav som inte ens lärare förstår sig på, men framför allt att faktakunskaper ständigt nedvärderas till förmån för elevens subjektiva förmåga att kunna resonera, utvärdera och söka kunskap. Det kan i och för sig låta som en nyttig egenskap att ha i samhället – dock är en grundläggande förutsättning att man vet hur saker och ting förhåller sig i världen innan man kan analysera den.
Det borde vara en självklarhet att läroplanerna tar sin utgångspunkt i ämneskunskaper och vilka kunskaper som eleverna borde behärska i de olika årskurserna. Men detta har tydligen Skolverket missat.
Förklaringen ligger dock inte långt borta: Den postmoderna kunskapssynen har under allt för lång tid präglat den svenska skolan. Den synen nedvärderar faktakunskaper till förmån för abstrakta sökfärdigheter – med premissen att eleven själv söker och konstruerar kunskapen. I ett försök att ändra på detta gav den tidigare utbildningsministern Jan Björklund (L) Skolverket i uppdrag år 2007 att se över kunskapsmålen. Den klassiska kunskapsskolan skulle tillbaka.
Men en skara tjänstemän struntade i alliansregeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad (DN 6/6). Resultatet blev att kursplanerna inte blev tydligare. Målen blev istället luddigare och svårare att tolka. De gynnar elever som har lätt att uttrycka sig, men missgynnar den introverta plugghästen och hem utan akademisk bakgrund.
Det är aldrig rätt att en myndighet frångår regeringars direktiv. Även om det har gått många år sedan arbetet med att ta fram nya kunskapskrav startade, vore det på sin plats att fråga sig om inte Skolverket behöver en rejäl dos förvaltningskunskap? Det borde inte vara möjligt att slarva med demokratiska processer.
Generaldirektören skriver att han, i ett nytt beslut, ska ge Skolverket fyra områden att koncentrera sig på: betona faktakunskaper, anpassa det centrala innehållet så att undervisningstiden räcker till, tydliggöra skillnaden mellan årskurser i kursplanerna och förbättra kunskapskraven så att de blir mer ämnesspecifika. Det är fyra steg i rätt riktning.
Det heter: gör om och gör rätt. Men i det här fallet borde Skolverket ha gjort rätt från början. Självklarheter som grundläggande ämneskunskaper borde aldrig ha givits upp. Att inte följa regeringars direktiv borde heller inte vara ett alternativ.