En överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset anklagas för antisemitism mot en läkarkollega, rapporterade Aftonbladet (31/10). Enligt läkaren ska överläkaren ha trakasserat och mobbat judisk personal samt spridit antisemitiska nidteckningar i sociala medier.
Nu har det också uppdagats att sjukhuset även har försökt stoppa advokat Sebastian Scheiman som företräder den judiska läkaren i samtalen med arbetsgivaren. Scheiman menar att sjukhusledningens jurist har ifrågasatt lämpligheten i att han, som har judisk härkomst, skulle kunna vara opartisk i frågan (SvD 10/11). Att frågan ens berörs är befängt. En advokat är ombud för och lojal mot sin klients intressen och det är inte något som motparten ska ha synpunkter på.
Ärendet anmäldes till arbetsgivaren redan i februari. Det är anmärkningsvärt att ledningen inte har reagerat tidigare. Ingen ska behöva riskera att bli diskriminerad på sin arbetsplats, men i sjukvården handlar det också om att patientsäkerheten kan äventyras. I Läkarförbundets etiska regler står det att: ”Läkaren ska i sin gärning alltid ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta”. Hur kan ett sjukhus garantera att en läkare behandlar alla patienter lika om han eller hon hyser eller ger uttryck för antisemitiska åsikter?
Anställda ska heller inte behöva utsättas för detta på sin arbetsplats. Att agera snabbt vid misstanke om antisemitism är en självklarhet.
Karolinska har haft en dålig internkultur under många år. I en delrapport som Stockholms universitet har tagit fram om beslutsprocessen runt bygget av Nya Karolinska skrivs att landstinget känt till att det fanns problem med sjukhusets organisation redan i början av 2000-talet.