Den rödgröna regeringen gillade inte att det uppstått företag som erbjöd läxhjälp. Den där läxhjälpen, den skulle eleverna få i skolan, tyckte de rödgröna. Och införde 368 miljoner i stöd till läxhjälp som skolor kunde ansöka om.
Nu visar det sig att det är den privata, vinstdrivande Internationella Engelska Skolan (IES) som beviljats mest stöd av Skolverket, drygt 20 miljoner. Anledningen är att Sveriges skolor varit dåliga på att ansöka om stöd.
Pengarna till IES får utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) att gå i taket. Till Aftonbladet säger han:
– Jag blir heligt förbannad på att man tar emot pengarna och samtidigt plockar ut 50 miljoner i vinst till aktieägarna.
Vad är det han blir heligt förbannad över? Skolan ansöker om ett stöd som den är berättigad till och som Fridolin själv har infört och utformat regelverket. Varför är det upprörande?
Borde han inte snarare vara förbannad på sig själv? Och han borde också fråga sig vad det beror på när kommunala skolor i brist på kunskap, engagemang eller kompetens aldrig kommit sig för att ansöka om stödet. De har därmed misslyckats med att värna sina elevers intressen.
Välfärdsföretagen behövs, vilket inkluderar friskolorna. Däremot behöver vi en annan utbildningsminister.