Nu har Europaparlamentet röstat för nya regler för utsläppsrätter. Systemet med utsläppsrätter går i korthet ut på att industrier och företag måste betala för rätten att göra utsläpp, men om utsläppen blir mindre kan de sälja sina utsläppsrätter.
Det nuvarande systemet har inte varit särskilt effektivt eftersom det finns för många utsläppsrätter inom EU. Europaparlamentet har nu röstat om i vilken takt utsläppen ska minska. Parlamentet landade på 2,2 procent per år, i stället för 2,4 procent per år som föreslagits av bland annat S och MP. Skillnaden kan tyckas liten, men i praktiken handlar det som stora summor pengar.
EU:s mål borde vara att visa att det går att förena teknisk och ekonomisk utveckling med en hållbar klimatpolitik. Därför är det givetvis positivt att andelen utsläppsrätter minskar för att systemet ska fungera. Men S och MP har tendenser att närma sig symbolpolitik när det handlar om miljö och klimat. På hemmaplan har regeringen valt att annullera utsläppsrätter. Det innebär inte att utsläppen minskar, men att Sverige går miste om pengar. Länder som behöver köpa utsläppsrätter kommer att göra det från något annat land. Genom att inte sälja utsläppsrätterna som är över, vilket systemet är till för, har regeringen upprepade gånger valt att kasta pengar sjön.
Striden om var ambitionsnivån ska ligga i EU har föregåtts av ett högt tonläge av S och MP:s Europaparlamentariker. De svenska socialdemokraterna och miljöpartisterna har drivit på för handelstullar. Enligt Jytte Guteland (S), förhandlare om utsläppsrätter i Miljöutskottet, handlar det om att samma krav ska ställas på importerade varor. Men att införa handelshinder riskerar att slå tillbaka på europeisk industri. Inte minst USA:s president Donald Trump kommer att svara med samma metod tillbaka. Att S och MP är beredda att riskera det är oroväckande.
Det går alltid att hitta skäl för att införa tullar, men argumenten för frihandel väger tyngre. Som tur är gick inte Europaparlamentet på S och MP:s linje utan röstade ner förslaget om tullar, samma dag som man röstade för Ceta-avtalet, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada.
En annan omdiskuterad fråga var hur många fria utsläppsrätter som ska finnas. Här röstade Europaparlamentet tyvärr för att en stor del utsläppsrätter ska delas ut gratis. Det går emot principen om att förorenaren betalar.
Resultatet av Europaparlamentets omröstning är inte avgörande, eftersom det kommer att krävas kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer innan det slutliga resultatet är klart. Parlamentets arbete är dock en signal om var förhandlingarna slutligen kommer att landa.
Kompromisserna kring utsläppsrätter är en svår balansgång mellan att få utsläppsrätterna att fungera, men att se till att företag inte flyttar utomlands för att det blir för dyrt att verka i Europa. Det behöver även S och MP:s Europaparlamentariker erkänna. Man vinner inte omröstningar på enbart hög svansföring.