Högt tryck på vårdcentralerna

Gotlands Allehanda2016-02-09 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Hösten stora flyktingströmmar har lett till att tycket på vårdcentralerna runt om i landet ökar. Enligt tidningen Dagens Samhälle finns Kalmar, Värmland, Norrbotten och Kronoberg med bland de tio landsting som tagit emot flest asylsökande i förhållande till antalet invånare. I botten ligger Uppsala och Stockholm.

Dagens Samhälles kartläggning visar att trycket på vårdcentraler, mödravård och förlossningsavdelningar ökar kraftigt men också att tandvården blivit allt mer belastad. Eftersom 70 procent av de 163 000 personer som sökte asyl i Sverige 2015 kom till Sverige under årets fyra sista månader blev belastningen särskilt stor i höstas.

På mindre orter kan små och ofta underbemannade vårdcentraler plötsligt få ansvar för flera hundra hälsoundersökningar. Margaretha Blomgren, verksamhetschef för barn- och ungdomsmedicin och chef för asylhälsan på Region Gotland, säger till Dagens Samhälle att barn- och ungdomspsykiatrin är mest belastad. ”Ibland ställs stora krav på akuta insatser, men vi har ingen akutmottagning och endast två barnpsykiatrer”, säger hon.

Många har svårt att klara det ökade trycket. Regeringen har gett pengar till landstingen, men med rådande personalbrist på de högt belastade vårdcentralerna gör pengarna ingen större skillnad. Det är svårt att få tag på rätt resurser i form av vårdpersonal, tolkar och lokaler.

Marika Qvist, vd för Folktandvården i Region Skåne, bekräftar problemet i Dagens Samhälle. Hon säger att de kliniker som ligger nära asylboenden har haft en påtaglig ökning av patienter, vilket också är de med störst bemanningsproblem.

Nu håller många landsting på att beta av köerna från hösten, då det i januari kom drygt 4 000 personer. Men mycket tyder på att flyktingströmmarna kommer att öka till våren igen.

Värmland tar i dag emot över tre gånger så många asylsökande som Stockholm, i förhållande till antalet invånare. Trycket på vården är nära sammankopplat till boendeproblematiken. Bostäderna finns där det inte i övrigt finns mycket offentlig närvaro. En mer flexibel boendestruktur behövs. Mindre enheter som enskilda rum eller lägenheter är bättre än Migrationsverkets upphandlade boendeenheter. Det skulle kunna sprida antalet asylsökande bättre över landet. Trycket får inte bli för högt på vissa landsting. Det kommer att drabba såväl de asylsökande som övriga i behov av vård.

När det gäller trycket på små orter borde man se över om de asylsökande kan resa in till centralorterna för hälsoundersökningar. Om det kan leda till en billigare lösning och en rimligare personalsituation är det bättre än att ta in dyra stafettläkare eller låta den befintliga personalen gå på knäna.

Mycket kan göras för att förhindra att det på nytt uppstår akuta problem. Det är dags för såväl lokala politiker som regeringen att planera inför att antalet asylsökande ökar igen.