Varje år gör Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, en bedömning av terrorhotet. Det är Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) som utgör NCT. Enligt Mats Sandberg, chef för NCT, är en ensam person som sympatiserar med våldsbejakade islamism det största hotet mot Sverige 2017 (Ekot 19 januari).
I rapporten framgår att Sverige kan betraktas som ett legitimt mål för våldfrämjande islamistiska aktörer. NCT påpekar att det finns ett fåtal aktörer som troligen kommer att ha avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat. Det kan röra sig om personer som rest iväg för att strida och sedan återvänt. Men det kan också röra sig om individer som inte rest men som inspirerats av Islamiska Statens propaganda.
NCT bedömer att IS troligtvis väljer andra länder före Sverige att genomföra terrordåd i. Man konstaterar också att antalet terrorattentat i västvärlden har ökat efter att IS i september uppmanade sina sympatisörer att agera.
NCT:s rapport är ingen glädjande läsning, men innehållet är heller inte förvånande. Vi vet inte hur många som har rest från Sverige för att kriga för IS, men vi vet att det är många.
Det är därför välkommet att regeringen höjer Säpos anslag med 80 miljoner kronor nästa år. Efter att det kommit fram att kända terrorister bott i Sverige behöver Säpo tillräckligt med resurser för att genomföra sitt uppdrag. Det kan vara viktigare än någonsin.
Under de senaste åren har ökad aktivitet noterats också inom vit makt-rörelsen samt våldsvänstern. NCT:S chef påpekar att det gäller att hålla extra mycket uppmärksamhet även på dessa frågor, särskilt under nästa år då det är valår och de våldsextremistiska rörelserna brukar trigga varandra. Det finns risk att enskilda individer även ur dessa rörelser genomför handlingar som klassificeras som terrorbrott.
Ett annat hot som särskilt blivit uppmärksammat de senaste åren handlar om hotet mot Sveriges infrastruktur, främst gällande IT-attacker. Media och myndigheter har fått sina hemsidor nedstängda under det senaste året. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rapporterade nyligen att fler än 200 IT-incidenter riktades mot svenska myndigheter 2016, och att över 60 var så allvarliga att de fått konsekvenser för myndighetens verksamhet.
Sedan förra året måste myndigheter rapportera in IT-incidenter till Säpo och MSB. Nu vill regeringen att även kommunerna ska rapportera vilka typer av IT-incidenter de varit med om. Många kommuner och myndigheter har alldeles för dåligt IT-skydd vilket uppmärksammas först när de utsätta för en cyberattack. Rapporteringsskyldigheten skulle ge MSB och Säpo en bättre samlad hotbild vilket är nödvändigt.
NCT och MSB:s rapporter borde fungera som en väckarklocka för regeringen. Sverige måste kunna försvara sig på en mängd olika områden. Säkerhet handlar om att förebygga såväl hot från enskilda terrorister som hot mot vår infrastruktur. För att minimera risken från dessa hot behövs en sammanhållen försvars- och säkerhetspolitik.