Till måndagens regionfullmäktige hade jag ställt ett antal frågor som berörde kryssningskajen till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell. Anledningen till att jag ställde frågorna var att jag kände oro för frågans hantering och otillräcklig politisk styrning. Jag blev inte lugnare när jag fått svaren på frågorna. Framförallt handlar det om hur de kryssningsgäster som vill tillbringa dagen på egen hand, ska ta sig in till Visbys centrala delar.
Tommy Gardell meddelade att en bro nu på nytt anses vara bästa lösningen. Ett alternativ som förkastades för ett par år sedan. Ärendet skulle komma upp på arbetsutskottet i tekniska nämnden på onsdagen och så skulle processen med att bygga en bro komma igång. Tommy Gardell påpekade att det inte var säkert att den skulle stå klar till april 2018. Och tillfällig lösning på transporterna skulle då vara shuttlebussar. Dock inget besked om vem som skulle betala dem, trots att det är gängse ordning på andra platser att de är en del av den infrastruktur som staden/kommunen har att sörja för. Vilket påpekats här på Gotland gång på gång.
Jag har nu fått veta att ansvarig tjänsteman i dag rapporterat att det i dag ”finns lite planer” men inga beslut. Sannolik byggstart av bron skulle vara i oktober 2017 och bron skulle kunna vara klar i november 2018. En uppskattad (gissad?) kostnad ligger på 25 miljoner och de pengarna ska förhoppningsvis komma från Hållbara Gotland (”Peter Larsson-pengar”) och statsbidrag. Och vad händer om de inte gör det? Hur ser en plan B ut?
Detta är minst sagt upprörande. Gotland har bara en chans att göra ett gott första intryck på rederier och passagerare som kommer hit under 2018.
För snart fyra år sedan hade regionfullmäktige ett extra sammanträde för att godkänna överenskommelsen med CMP (Copenhagen Malmö Port). I snart fyra år har det varit känt att det skulle komma många tusen nya kryssningsresenärer från och med april 2018. I snart tre år har den rödgröna majoriteten i tekniska nämnden blundat för allt som ska göras vid sidan av byggandet av själva kajen – för övrigt ett bygge som under en duktig projektledare fungerar mycket väl.
Elva månader innan de första kryssningsfartygen lägger till, har tekniska nämnden lite planer och fromma förhoppningar. Detta visar på en total oförmåga att hantera genomförandet av en av de viktigaste satsningarna som gjorts på Gotland. Likheten med folksagan om Mäster Skräddare är påtaglig. Det som skulle bli en tjusig rock bidde till sist ingenting. Dessutom har det helt absurda och gång på gång avvisade påståendet att shuttlebussarna ska bekostas av näringen än en gång upprepats av föredragande tjänsteman.
I måndags rekommenderade jag Tommy Gardell att delta på ett möte med kryssningsnätverket och lyssna på de berörda företagen. Den rekommendationen kvarstår!