Svenskar blir allt nöjdare med EU-medlemskapet, enligt en undersökning från Europabarometern.
Undersökningen fokuserar bland annat på medborgarnas åsikter om unionens och medlemsstaternas institutioner och genomförs två gånger per år. Sedan den senaste mätningen i maj har andelen som tycker att det är bra att Sverige är medlem i unionen ökat från 66 till 77 procent. Siffran ligger en bra bit över EU-snittet på 62 procent.
Betydelsen av medlemskapet ska inte underskattas. Svensk exportindustri är starkt beroende av EU. Tre fjärdedelar av vår utlandsförsäljning går till andra medlemsländer. Den livnär industrin på hemmaplan. Tack vare exporten kan företag frodas både i städerna och på landsbygden. Samtidigt kommer 80 procent av all import från andra länder i Europa.
Unionen gör det dessutom enkelt för medborgarna att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Att resa på semester eller resa i arbetet skulle bli svårare om EU inte fanns. Fri rörlighet ses i dag som en självklarhet, och skulle bli saknad om den försvann.
Den byråkratiska klåfingrigheten inom EU borde dock minska. Ett steg i den riktningen vore att tjänstemännen i Sverige blir mer kritiska när förslag till implementeringar tas fram. Det finns åtskilliga fall där de har valt att göra onödigt stränga tolkningar av direktiven, istället för mjukare varianter som oftast är lämpligare i förhållande till den rådande lagstiftningen och inkräktar mindre på människors liv. Fortsätter denna överimplementering riskerar det att urholka medborgarnas förtroende för samarbetet.
Ett exempel på detta är införandet av unionens vapendirektiv. Där valde utredaren i Sverige att gå på en hård linje som inte krävdes av direktivet, vilket framför allt innebär problem för sportskyttar och jägare som använder halvautomatiska vapen. Frankrike, Polen och Finland var några av de länder som valde en mindre ingripande tolkning av direktiven.
Ett annat exempel är när Boverket i våras presenterade ett nytt regelverk för vedspisar, som innebär att äldre vedspisar och kaminer inte längre får installeras. Skälet var att möta EU:s kommande ekodesigndirektiv.
Om överimplementeringen beror på att vi har svaga departement men starka fackmyndigheter – där en egen kultur får företräde – är något som kan begrundas.
Kritiska röster har riktats mot EU. Men fördelarna är fler än nackdelarna. Även om brexit har skapat osäkerhet för EU:s framtid och roll i världen behövs gemenskapen i en allt mindre förutsägbar och mer otrygg omvärld. EU har under senare år utvecklat en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Detta behövs när länder som Ryssland, Turkiet och Kina motverkar demokrati och respekten för oliktänkande.
Även om byråkratisk klåfingrighet måste motverkas, är ett fortsatt europeiskt samarbete viktigt för jobb, välstånd, trygghet och stabilitet. Att allt fler svenskar inser detta tyder på att det ifrågasättande av EU som förekom i valrörelsen snarare hade motsatt effekt.