Kraftigt bakslag för Merkel på grund av missnöjet med hennes flyktingpolitik – ungefär så har de tre tyska delstatsvalen analyserats. Och visst gick det bakåt för Angela Merkels kristdemokrater. I Baden-Württemberg backade CDU 12 procentenheter och fick 27 procent av rösterna, i Rheinland-Pfalz 3,4 procentenheter till 31,8 procent. I Sachsen-Anhalt förlorade partiet 2,8 procentenheter och fick 29,8 procent av rösterna.
Ingen skulle kalla det lysande, i synnerhet inte som populistiska Alternative für Deutschland samtidigt gick starkt framåt. Men någon självklar framgång för AfD över hela linjen var valet inte. I Baden-Württemberg gick de gröna starkt framåt, ett parti som dessutom har stött Merkels flyktingpolitik mer entusiastiskt än hennes egna kristdemokratiska kollegor har gjort. Med 30,3 procent av rösterna blev de gröna rentav största parti.
Den största framgången för AfD kom i en annan delstat, Sachsen-Anhalt, där partiet blev näst störst och fick 24 av 87 mandat. Och att partiet vinner så många fler väljares förtroende i forna Östtyskland är näppeligen en slump. ”Flyktingkrisen har tydligt visat hur liten acceptans för förbundsrepubliksystemet det finns hos somliga östtyskar. De litar inte på politikerna och handlar själva, genom protestaktioner. De litar inte på journalisterna och tror på sina egna sanningar”, skriver journalisten Dirk Kubjuweit. Även om återföreningen kan tyckas vara avlägsen historia, lever erfarenheterna av ett politiskt system byggt på lögner och där press var propagandaförmedling kvar.
Omvänt är erfarenheten av demokrati betydligt kortare. ”Hela tiden har det i öst funnits en större benägenhet att 'testa' partier – trots att man egentligen kan ana att de kommer med bedrägliga löften”, säger historikern Norbert Frei.
Vid sidan om CDU:s tillbakagång och AfD:s frammarsch finns en tredje faktor, som har fått jämförelsevis lite uppmärksamhet. Det är socialdemokraternas utplåning som folkparti. Bara i Rheinland-Pfalz blev det ett valresultat som passar ett brett parti med en långvarig maktposition: 36,2 procent. I såväl Sachsen-Anhalt som Baden-Württemberg blev utfallet betydligt sämre; partiet mer än halverades och har nu bara stöd av drygt 10 procent av väljarna. En icke föraktlig del av de förlorade väljarna bedöms ha gått till AfD.
Att breda folkpartier tappar mark är förvisso ett fenomen som kan observeras över hela Europa. Och att i allt mer pluralistiska samhällen samla disparata väljargrupper omkring gemensamma ståndpunkter är hur man än ser det en utmaning. Men frågan är om socialdemokraterna i SPD inte är unikt illa rustade. Som ”juniorpartner” får partiet ta ansvar för de svåra besluten, men belönas inte för det som går Tysklands väg. Kristdemokrater må dessutom vara besvikna och frustrerade över den flyktingpolitik Angela Merkel för, men ingen kan åtminstone vara omedveten om vem Merkel är och vad hon står för. Och om flyktingfrågan är svår för kristdemokraterna, är den det ännu mer för SPD som försöker samla både akademiker och arbetare.
Med tanke på att Tysklands stabilitet under efterkrigstiden i hög grad har byggt på två starka, ansvarstagande partier, är SPD:s försvagning ett skäl till oro.