Inom en överskådlig framtid kan hela mänskligheten vara sammankopplad i ett gemensamt nätverk – internet. Men nätverket är sårbart och laglöst.
Den globala IT-attacken som startade under fredagskvällen har drabbat hundratusentals. I Storbritannien lamslogs sjukhusens akutmottagningar. I Frankrike och Slovenien ska biltillverkaren Renaults fabriker ha varit tvungna att stänga ner. I Sverige påverkades verkstadskoncernen Sandvik, vars produktion slogs ut i flera länder. Även Timrå kommun drabbades. Över hela världen lär fler än de som syns i media vara påverkade, exempelvis är amerikanska företag ofta ovilliga att berätta om hackerattacker.
Om attacken är utförd av brottslingar eller en paramilitär cyberstyrka återstår att utreda. Det inträffade pekar dock på en farlig upptrappning av hur attacker genomförs i den digitala världen och hur gråzoner testas. De senaste åren har IT-attackerna förvärrats när datorerna som har drabbats slagits ut, något som i sin tur har resulterar i regelrätta sabotage. Ryska hackare tros ligga bakom att delar av Ukrainas elnät slogs ut i december 2015.
Under 2016 har främmande makt utfört över 100 000 nätattacker mot Sverige och utländska IT-spioner har förberett att slå ut svensk infrastruktur som kommunikationssystem och elnät, enligt Försvarets Radioanstalt.
Om elnät, akutmottagningar och industrier gjorts obrukbara av en fysisk attack skulle reaktionerna har varit omedelbara och kraftfulla. Men när attackerna sker över nätet står regeringar oftast handfallna.
När allt och alla samlas i ett globalt nätverk öppnas en ny säkerhetspolitisk frontlinje. Allt uppkopplat blir sårbart och samhällsbygget är inget undantag. Demokratier måste lyckas förena öppenhet med krafttag mot IT-attacker och informationskrig.