Nyligen meddelande regeringen att den inte kommer att gå fram med något förslag om storregioner. Detta efter att samtliga allianspartier hoppat av förhandlingarna om att slå samman Sveriges 21 landsting till sex regioner.
En av de mest tongivande motståndarna till förslaget har varit Mattias Karlsson (M), oppositionslandstingsråd i Norrbotten. Han tror inte att sjukvården blir bättre av att fyra landsting slås ihop till en norrländsk region.
– Jag såg inte att man kunde ge svar på vilket sätt hälso- och sjukvårdens problem löses genom att slå ihop landstingen i norra Sverige.
Karlsson är kritisk till att Socialdemokraterna, även lokalt, förespråkat storregioner. Enligt honom visar misslyckade tidigare försök att reformen inte fungerar.
– Storregionbildningar är inget nytt. Den första regionsbildningen vi fick var i slutet av 90-talet. Tidigare erfarenheter om storregionsbildningar visar att nya större regioner inte har kunnat ge bättre sjukvård, utan det är fortsatt mindre landsting som visar bäst resultat när det gäller medicinska resultat och ekonomi.
– Inte heller har rekryteringarna av sjukvårdspersonal visat sig underlättas av större regionbildningar. Det finns gott om statistik som visar att utmaningarna är större för större regioner och landsting än för små.
Trots stort folkligt och politiskt motstånd försökte regeringen in i det sista driva igenom reformen. Karlsson vill inte spekulera i orsaken alltför mycket, men tror att det faktum att indelningen av de nya regionerna skulle leda till ett socialdemokratiskt styre i fem av sex regioner spelade in.
– Nog tror jag att man på Sveavägen, i det socialdemokratiska högkvarteret, räknat ganska mycket på hur röstetal skulle landa i framtiden och hur de landat tidigare. Det är ju onekligen så att förslaget skulle cementera socialdemokratisk makt i många av de nya regionerna.
Det folkliga motståndet, bland annat med namninsamlingen för en folkomröstning om storregion Norrland, betydde mycket för att förslaget slutligen föll.
– Jag tror inte att det hade räckt med ett politiskt motstånd i varje landsting eller län. Just möjligheten att kunna visa upp ett folkligt missnöje med förslaget har helt och hållet varit det som fällde avgörandet i slutändan.
Men frågan om storregioner lär inte vara borta från dagordningen för alltid. Karlsson vill därför att folkomröstningen genomförs trots att förslaget för tillfället är borta från regeringens bord.
– Om man lyckas få en bredare parlamentarisk majoritet efter nästa val så är jag ganska övertygad om att frågan än en gång kommer att väckas upp. Därför är jag övertygad om vikten av att inte avbryta det initiativ som finns om folkomröstning. Jag tror det är jätteviktigt att norrbottningarna får folkomrösta i den här frågan innan nästa mandatperiod.
I nästa steg ska landstiget besluta om när folkomröstningen ska hållas. Karlsson ser ingen anledning att skynda, utan tycker att folkomröstningen bör ske i samband med nästa val 2018 för att spara pengar. Frågan om storregioner lever vidare.