Andelen behöriga lÀrare i grundskolan har sjunkit det senaste Äret enligt statistik som publicerats av Skolverket (12/3). Bristen Àr som störst i mindre kommuner och i socialt utsatta omrÄden dÀr andelen behöriga lÀrare kan vara sÄ lÄg som 30 procent. Nationellt Àr andelen med lÀrarlegitimation knappt 70 procent.
Anledningen till minskningen Àr att antalet elever har ökat och dÀrmed ocksÄ behovet av lÀrare. Det Àr svÄrt att utbilda mÀngden lÀrare som efterfrÄgas av landets skolor. IstÀllet fÄr skolorna göra tillfÀlliga anstÀllningar av personer som inte har behörighet att lÀra ut sina Àmnen.
Införandet av lÀrarlegitimation framdrevs av lÀrarfacket och genomfördes av alliansregeringen 2011. Den var tÀnkt som en statushöjande reform för lÀraryrket. NÄgon extra status har den dock inte gett yrket och det Àr fortfarande glest pÄ lÀrarutbildningarna. Vad den dÀremot uppnÄr Àr att den försvÄrar för skolornas rekrytering av lÀrare.
Fast anstÀllning kan enbart ges till personer med legitimation och övriga fÄr leva med osÀkra anstÀllningsformer. I rekryteringen Àr legitimation ett kvitto pÄ relevant utbildning men den sÀger inte nödvÀndigtvis nÄgot om personens kvaliteter som lÀrare eller erfarenheter inom yrket. Bristen pÄ lÀrare har dock inte bara med legitimationen att göra. DÀr spelar dÀremot lÄg lön i förhÄllande till utbildning och ansvar och den alltifrÄn pressande till hemska arbetsmiljön in.
Om man ser till de stora geografiska skillnaderna i andelen lÀrare med legitimation Àr det generellt en frÄga om socioekonomiska problem utanför skolvÀrlden som pÄverkar skolornas negativa utveckling. Utflyttningen av högutbildade personer frÄn landsbygden och de sociala problemen i utsatta omrÄden. I dessa fall fÄr inte fler utbildade lÀrare i landet större effekt pÄ problemen dÄ nyexaminerade lÀrarna snarast torde söka sig bort frÄn stora sociala problem. Vill man fÄ bukt med de stora skillnaderna i skolan sÄ Àr det inte en frÄga om lÀrare som Àr problemet.
Kraven pÄ lÀrarna bör givetvis vara tydligt formulerade men tudelningen av arbetsmarknaden mellan de som fÄtt en legitimation frÄn skolverket och de som inte har en sÄdan Àr inte nödvÀndigtvis att sÀkra kompetensförsörjningen till skolorna. Bristen pÄ lÀrare Àr ett nationellt problem som krÀver satsningar. Kraven som stÀlls mÄste ocksÄ jÀmföras med det stora behovet av fler lÀrare. Nog kan man vara stolt över en legitimation, men vad Àr den vÀrd nÀr fler och fler lÀrare sjukskriver sig för att arbetsbelastningen Àr för stor?
Skolan Àr en spegel av mÄnga av samhÀllets problem. Alla dessa kan inte lösas genom att fokusera pÄ symtomen som uppstÄr inom skolan. LÀrarbristen Àr dÀremot det stora problemet som skadar rÀtten till en likvÀrdig skolgÄng i Sverige.