Vi har hört det från höger och vi har hört det från vänster: Flyktingmottagandet ska präglas av ordning och reda. I själva verket förefaller det vara ett konstant läge av panik som kännetecknar hela mottagningskedjan. Mycket av rapporteringen har kretsat kring bristen på bostäder, vilket är nog så allvarligt men går att ordna med hjälp av tältläger. Ett mer svårlösligt problem är att kommunerna inom en månad från ankomst förväntas erbjuda skolplats åt asylsökande barn.
I en debattartikel i Dagens industri skriver Susanne Christensson på friskolekoncernen Academedia att de är beredda att hjälpa till med lokaler för övernattning samt att erbjuda skolplatser. Christenssons artikel ger uttryck för en frustration över byråkratiska kvarnar som maler allt för långsamt. Hon lyfter fram Åsele gård där det just nu bor 40 ensamkommande ungdomar som Academedia erbjuder sig att ordna gymnasiestudier för, bara de kan få tillstånd.
Invandrade barn har rätt till modersmålsundervisning. Visserligen är lärare i modersmål, ofta omnämnt som hemspråk, befriade från kravet på lärarlegitimation. Men trots detta kan det vara svårt att hitta lärare i alla de språk som invandrade barn har med sig hemifrån. En rektor kan även besluta om att elever med ett annat modersmål än svenska har rätt till studiehandledning på modersmålet, som då blir ett särskilt stöd i det vanliga skolarbetet.
SVT berättade den 19 oktober om situationen i Kramfors kommun som har ställts inför utmaningen att ordna modersmålsundervisning i språk som amhariska, dari och tigrinja. Det är lätt att förstå att det blir svårt för en kommun som Kramfors, med 18 000 invånare, att hitta lärare för detta ändamål.
Kramfors har löst problemet genom fjärrundervisning med lärare som tas in på entreprenad. Eleverna sitter framför datorskärmen i Kramfors och undervisas av en lärare som är anställd av Uppsala kommun och som är uppkopplad samtidigt.
Det är sedan den 1 juli i år tillåtet med fjärrundervisning i modersmål, minoritetsspråk och ovanliga moderna språk, däremot är det inte tillåtet för kommunen att lägga ut fjärrundervisningen på entreprenad – lärarna måste vara anställda av kommunen som utbildar eleverna. Således klandras Kramfors av Skolinspektionen. Men om de inte erbjuder eleverna den undervisning de har rätt till bryter de mot skollagen. Samtidigt är det fritt fram att upphandla skolmåltider och skolskjutsar på entreprenad.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har föreslagit att lagen ändras så att entreprenad tillåts för de ämnen där fjärrundervisning idag tillåts. Det är mycket bra. Om man dessutom låter fler ämnen omfattas av lagen skulle det även kunna innebära att byskolor som i dag hotas av nedläggning kunde finnas kvar. En liten skola med få klasser skulle kunna ha några få lärare anställda, men komplettera deras lektioner med fjärrundervisning.
Dessa ändringar borde ha genomförts för länge sedan. Byråkrati ska inte stå i vägen för barns rätt till utbildning.