Det synes alltmer ofrånkomligt att en kilometerskatt för tunga transporter kommer att bli verklighet inom den nära framtiden. Huruvida hela Sverige kan leva eller inte spelar ingen roll i regeringens desperata jakt på snabba pengar till statskassan.
Möjligen beror det på att regeringen fortfarande har en lång lista på utgifter de vill förverkliga. Möjligen har det att göra med att regeringen inte har kontroll över kostnadssidan av budgeten. Förmodligen är det båda delarna.
Kilometerskatten är per definition en skatt på avstånd. Ju längre avstånd, desto större högre skatt. Detta avser regeringen i sin oändliga visdom att applicera på ett tämligen avlångt och glest land där landsbygden redan kämpar med att klara av de befintliga pålagorna. Michael Schahine, vd för Reaxcerkoncernen, har rätt när han till P4 Jämtland säger att förslaget har ”typisk Stockholmskaraktär” (1/8). Det är direkt respektlöst att ytterligare försämra förutsättningarna för att hålla ihop Sverige.
Oavsett vad man tycker om saken är det ett ovedersägligt faktum att vi behöver lastbilar. Somliga transporter kan göras med tåg och båtar, men det är på det hela taget en väldigt liten del. Och det av nödvändighet. Tågnätet och hamnarna kan omöjligen täcka de spridda behov av transporter som finns överallt i landet.
Till yttermera visso bör det sägas att dagens system inte är perfekt, det drabbar inhemska transportföretag hårdare på grund av att det är svårt att kontrollera de utländska aktörernas uppgifter. System som medför en tung börda för dem som gör rätt samtidigt som det är lätt att runda är oacceptabla.
Det rimliga vore dock att utveckla kontrollsystem som fungerar för att få det befintliga systemet att fungera. Att införa en skatt på avstånd, i Sverige, är inte lösningen på detta problem, vilket regeringen hävdar, utan ett helt annat: Regeringens behov av pengar.
Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) har visat sig villiga att dra in pengar till staten var som helst ifrån det alls är möjligt. Detta oaktat vilka effekter det får i övrigt. Sänkt rot-avdrag, höjda skatter på bensin och diesel och avtrappat jobbskatteavdrag är andra exempel på detta. Det finns många fler.
Konsekvenserna av kilometerskatten kan bli allvarliga. Om förslaget inte blir kostnadsneutralt för merparten av företagen riskerar det att slå hårt mot åkerinäringen, mot basindustrin och mot landsbygden i sin helhet. Basindustrin står för över en femtedel av svensk export och har ungefär 100 000 anställda samt bidrar till åtskilliga fler anställningar i andra branscher.
Att regeringen är inställd på att sätta sina intressen framför landets även i detta fall blev uppenbart nyligen då det framkom att förslaget på 14 kronor per mil har reviderats till 26 kronor. Det fyller inget annat syfte än att ge Löfven möjlighet att genomföra ett par reformer till. Är det verkligen värt att offra basindustrin, exporten och möjligheten att leva utanför Stockholm för detta?