Närmar sig slutet för LO:s och Socialdemokratiska partiets speciella relation? Starka krafter inom både fackföreningsrörelsen och partiet kommer att motverka alla försök att, så att säga, skilja stat från kyrka. Men en delning ser ofrånkomlig ut då omkring varannan LO-medlem inte är socialdemokrat.
I dag är det för de flesta helt otänkbart att exempelvis de som inte är medlemmar av Svenska kyrkan skulle tvingas att betala kyrkoskatt. Inom LO är motsvarande resonemang inte lika självklart.
Varje år stödjer LO ”sitt” parti med miljonbelopp. Enligt partiets årsredovisning fick S cirka 14,7 miljoner kronor i fackliga anslag från fackförbunden år 2014. Omkring hälften kom från LO centralt.
Enligt SCB:s stora partisympatiundersökning för maj månad så sympatiserar 44,9 procent av LO-väljarna med Socialdemokraterna. I valet var det drygt hälften av LO-folket som röstade på S. Ändå tvingas alla vara med och finansiera Partiet.
Särskilt besvärande för LO och Socialdemokraterna är att SD har tagit väljare som traditionellt varit trogna S-väljare. Även om SD-stödet minskar inom LO-gruppen i SCB:s undersökning så sympatiserar ändå 20,1 procent med SD, vilket ska jämföras med 24,2 procent i november.
Regeringens uppvaknande i migrationsfrågan är en viktig förklaring till återflödet av väljare. Utflödet av väljare från S har onekligen påverkat regeringens migrationspolitik i en mer restriktiv riktning. Särskilt bland manliga LO-väljare har stödet för SD minskat sedan november, från 31,5 till 24,3 procent.
Även allianspartierna har sympatisörer bland LO-medlemmarna. SCB:s mätning visar att var femte medlem skulle rösta på ett alliansparti. 7,4 respektive 2,1 procent skulle lägga sin röst på V och MP.
LO kommer att tvingas ta ställning till hur man ska hantera medlemmarnas pengar i fråga om de fackliga anslagen till S. Antingen drar man in stödet eller så delar man upp stödet så att det går till de partier medlemmarna stöder. Det är svårt att se någon annan lösning som behandlar alla fackmedlemmar lika.
Det är inte bara partistödet som är problematiskt. LO:s finansiering av opinionsbildning borde också vara en källa till irritation för många av medlemmarna. LO finansierar till exempel åsiktsplattformen som politism.se som sprider den nya vänsterns identitetspolitik.
Få av de socialdemokratiska kärnväljarna eller LO-medlemmarna, ute i landets borttynande bruksorter, har något större intresse för genusdagis, hon-han-hen-debatten, med mera. Göran Hägglund (KD) fick mycket skäll för att han i sitt Almedalstal år 2009 sa att Verklighetens folk inte känner igen sig i den diskussion som vänsterns tyckare och kulturdebattörer för. Många LO-medlemmar ställer sig nog mer än frågande till fackets stöd till den nya identitetsvänstern.
Frågan många LO-medlemmar ställer sig är varför de ska vara med och finansiera ett parti de inte röstar på eller stödja åsikter de inte ställer sig bakom.