Med budskapet om ”Mer öppenhet – som både mål och medel” fördes den kampanj som ledde fram till en svensk icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. Det låter som ett vettigt tema. FN-organisationen behöver bli mindre korrupt och mer transparent.
Tack vare offentlighetsprincipen har vanliga svenska medborgare och journalister har vittgående tillgång till myndighetsuppgifter. Sverige skulle alltså verka för att släppa in mer ljus i FN-mörkret.
Som framgår av Dagens Nyheters granskning av FN-kampanjen från våren 2016 och framåt skorrar budskapet dock tämligen falskt. Utrikesdepartementets agerande i kampen för en plats vid det runda bordet i FN-skrapan i New York utgör en provkarta på slarv, brister i rutiner men även aktiv mörkläggning. DN har också visat att regeringen har betalat för bjudresor till Stockholm för FN-ambassadörer som skulle rösta om den svenska platsen i säkerhetsrådet.
Nu kan DN (4/12) även avslöja att UD har undanhållit 900 sidor information om arbetet med att bli en del av FN:s säkerhetsråd genom att klassa det som arbetsmaterial. På Utrikesdepartementet i Stockholm skapades en digital arbetsyta som även den svenska FN-beskickningen i New York hade tillgång till. På så sätt försökte man undanhålla diskussioner från undersökande journalister. Men nu är det så att våra utländska ambassader, liksom vår FN-beskickning, är självständiga myndigheter. Korrespondens mellan Stockholm och New York bör därför räknas som allmän handling och därmed icke skyddad.
”En bragdseger” utbrast utrikesminister Margot Wallström kvällen den 28 juni 2016 när det stod klart att Sverige besegrat konkurrenterna Nederländerna och Italien i den första omröstningen. Så här i efterhand förefaller bragden vara på samma nivå som de ryska skidstjärnornas guldmedaljer i Sotji. Den svenska regeringen spelade inte med öppna kort och tog till otillåtna medel.
Sverige upprätthåller sitt rykte som moralisk stormakt mycket tack vare stora bidrag och hög närvaro i FN:s operationer runt om i världen. År 2015 var Sverige den sjätte största bidragsgivaren till FN-systemet, med 10,7 miljarder kronor. Under perioden 2016-2018 står svenska skattebetalare för ungefär 1 procent av hela FN:s budget.
FN:s projekt har dock oftast svårt att uppvisa några positiva resultat och Sverige framstår på det stora och hela mer som en del av FN:s alla problem än en aktör som kan göra världsorganisationen öppnare och effektivare.
När Konstitutionsutskottets granskade huruvida UD missbrukat sekretesstämpling av handlingar fann man att 300 handlingar var försvunna. Detta är alltså bara en del av de oklarheter som råder kring UD och dess chef Margot Wallström (S). Det finns all anledning för KU och ordföranden Beatrice Ask (M) att nu höja tonläget gentemot Wallström. De brister som grävts fram och försöken att mörka måste få konsekvenser. Det behöver bli strikta rutiner och kontroll av efter levnaden.
Annars kommer Sveriges rykte som moralisk stormakt att få sig en törn – med all rätt.