Med två relativt välkända toppkandidater tågar Miljöpartiet mot EU-valet 26 maj. Tidigare kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och tidigare tv-meteorologen Pär Holmgren har säkerligen redan vunnit mark hos vissa väljare genom sina tidigare uppdrag. Men om välkända kandidater är Miljöpartiets fördel blir de sakpolitiska förslagen dess stora nackdel.
Miljöpartiets valmanifest innehåller de två övergripande frågorna klimat och miljö samt demokrati och mänskliga rättigheter. Den senare frågan ter sig dock mindre trovärdig med Pär Holmgren som tvåa på listan. Holmgren har vid flera tillfällen visat sig skeptisk mot demokratiska metoder för att uppnå klimatmål.
Det smala manifestet kunde ha inneburit både realistiska och rimliga förslag att genomföra, men så är för det mesta inte fallet. Formuleringen ”EU ska vara en kraft för rättigheter och rättvisa, i och utanför unionen” är talande. EU målas närmast upp som en magisk kraft som kan användas till att göra gott bara MP får något att säga till om i Europaparlamentet.
Bland de konkreta förslagen finns en EU-gemensam klimatlag som skulle tvinga medlemsländerna att minska sina utsläpp, tillsättandet av en global kriskommission för klimatet och införandet av ett europeiskt järnvägsnät. Det senare vill MP finansiera med en europeisk flygskatt, vilket skulle innebära att flygresande straffas långt innan det tänkta alternativet finns på plats. Detta innebär dessutom att EU ges beskattningsrätt, vilket är långt ifrån önskvärt.
MP tycks vilja använda EU:s maktposition för att förmå enskilda länder att ändra på sig, snarare än att fokusera på gränsöverskridande samarbeten och mål. Till detta kommer även Bah Kuhnkes egen agenda om att införa vad hon kallar en MeToo-lag i EU. En sådan skulle motsvara den svenska lagen om att alla arbetsgivare aktivt ska motarbeta sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Avsikten må vara god, men det räcker inte för att en EU-lag ska fungera eller vara motiverad. Varje enskilt land har sin egen sociala lagstiftning och sina egna bekymmer. Bah Kuhnkes MeToo-lag skulle göra minimal nytta i praktiken.
Även om MP ser ut att få betydligt större stöd i EU-valet än i riksdagsvalet 2018 landar partiet i opinionsmätningarna på åtminstone fem procentenheter lägre stöd än i EU-valet 2015. En del av tappet kan bero på nya Partiet vändpunkt, PV, som grundats av avhoppare från MP.
PV delar vissa förslag med MP, exempelvis slopade subventioner till fossil energi. Men trots att PV har ett betydligt kortare reformprogram är själva reformerna bredare och aningen mer verklighetsförankrade än MP:s. Där finns till exempel förslag på handelsområdet – en fråga som faktiskt hör till EU:s grundläggande angelägenheter men som MP på sin höjd berör indirekt.
Miljöpartiets valmanifest låter mer som en önskelista till en god fe än ett reformprogram för blivande Europaparlamentariker.