Växthuseffekten måste ha accelererat å det väldigaste, för plötsligen inser jag att jag bor i en bananrepublik där man bara har tillgång till elektricitet under delar av dygnet.
Jag är inte fullt lika gnällig som man kanske skulle kunna tro, men gårdagens strömavbrott vid 18-tiden, just som jag höll på med att formulera avslutningen av huvudledaren och med kvällstider att passa, då lämpade sig mitt språkbruk inte för en civiliserad samvaro. Men vem kan känna sig civiliserad när man inte ens har tillgång till ström?
Jag har bott på många olika platser under mina drygt 50 år, men aldrig har jag bott någonstans där man hävdat att vi måste ha många strömavbrott nu för att undvika strömavbrott i framtiden. Elsystemen har uppgraderats i tysthet, utan min vetskap och mycket sällan med några driftstörningar.
Vi är elnätets fångar, kunder hos en monopolist som vi inte kan byta ut, oavsett avgifterna och oavsett strömavbrotten. Men ur min maktlöshet begär jag nu att Geab åtminstone visar lite mer energi i att förklara varför dessa strömavbrott är något vi måste genomlida. För mig är det ett irritationsmoment och en tidstjuv. För många av öns företagare innebär det förlorade intäkter.