Officerarna förtjänar bättre

Gotlands Allehanda2017-08-02 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Nästa år ska cirka 1 500 ungdomar rycka in i militären som en konsekvens av att en kraftigt begränsad version av värnplikten återinfördes i början av året. Officersförbundets ordförande Lars Fresker är dock bekymrad över att det inte kommer att finnas tillräckligt med officerare som kan utbilda de nya rekryterna.

- Våra medlemmar är positiva till värnplikt. Men de är oroliga för hur vi ska kunna ge dessa unga människor en utbildning som håller tillräckligt hög kvalité, säger han till SvD (27/7).

Eftersom den allmänna värnplikten har varit vilande sedan 2010 är det få unga officerare som har erfarenhet av att leda och utbilda värnpliktiga. Samtidigt är en stor andel av officerskåren på väg mot pensionsåldern. Enligt Fresker är det svårt att veta precis hur stor officersbristen är, men att det rör sig om över 500 personer eller fler.

När man blir varse om villkoren för unga officerare är det inte märkligt att det råder en brist på befäl inom Försvarsmakten: Efter tre års utbildning är grundlönen för en officer 22 000 kronor i månaden. I början spelar lönenivån kanske en mindre roll, men efter några år är det inte konstigt att man jämför med vad andra i ens egen ålder tjänar.

Det finns även utsagor om unga officerare som väljer att sluta, inte på grund av att de vill, men för att ekonomin helt enkelt inte går ihop när livet går över till nästa fas med barn och större boende. Om så stämmer visar det hur ohållbar dagens ordning är.

Lönerna för soldater och sjöman är inte heller på några rekordnivåer: 18 000 kronor i månaden. Även om det främst inte är pengar som ska vara drivkraften för att vilja tjäna kronan ska man heller inte få en svältlön om man använder sitt eget välbefinnande för att skydda riket. Lönerna måste upp om inte personalbristen i Försvaret ska förvärras.

Regeringen verkar också vara medveten om att villkoren inom Försvaret inte är tillräckligt bra för att locka personal. Det var oviljan att betala skäligt, snarare än att höja Sveriges försvarsförmåga, som var det huvudsakliga motivet bakom beslutet att återinföra värnplikt.

Samtidigt som Försvarsmakten lider av personalbrist har Polismyndigheten svårt att behålla kompetens. Dåliga arbetsvillkor i kombination med låga löner får poliser i yttre tjänst att lägga brickan på hyllan, med en förvärrad poliskris och ökad otrygghet som följd.

Utvecklingen är oroande. Hur kommer det sig att statens viktigaste kärnuppgifter, inre och yttre säkerhet, är de områden som är mest vanskötta? Varför verkar det finnas sådana stora problem med framförhållningen? Om ingenting görs för att höja officerslönerna finns det en stor risk för att bristen på befäl förvärras ytterligare och att Försvarsmakten får en situation liknande den Polisen har att hantera i dag.