Skolkommissionen har varit något av en trollformel. Sedan den började arbeta 2015 har den åkallats för att trolla bort alla möjliga besvärliga frågor om skolans framtid. Skolkommissionens magiska slutbetänkande skulle leverera alla svar.
I går kom betänkandet. Förväntningarna var av begripliga skäl rätt upptrissade.
Slutbetänkandet är på 467 sidor, så av lätt insedda skäl så har jag ännu inte läst den från pärm till pärm. Mottagandet beskrivs väl bäst som blandat. Ett av profilförslagen, att lottning istället för kötid ska avgöra antagning vid en skola, överlevde troligen inte ens första dagen i offentligheten.
Om man ska fokusera på det positiva så är det framför allt på en punkt som Skolkommissionen är glädjande tydlig. Det gäller lärarnas och elevernas arbetsmiljö och dess betydelse för rekrytering och resultat. Man skriver bland annat:
"Det finns problem med lärandemiljöerna på många av landets skolor. Många elever känner sig inte trygga och uppger att de är rädda för andra elever i skolan och att de upplever att de blir kränkta av både andra elever och av lärare. Det framkommer också att många elever upplever bristande studiero och att andra elever stör ordningen på lektionerna. [...] Det är angeläget att de disciplinära åtgärdernas tillämpning i klassrummen utvärderas. Om utvärderingen visar problem med tillämpningen bör regelverket ändras för att säkerställa att lagstiftningen är tillräcklig på området. Skolledare och lärare måste känna sig säkra på vilka befogenheter de har."
Jag misstänker att detta i grund och botten är skolans mest destruktiva problem och att erkänna detta är första steget mot förändring.