I samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen har regeringen uppvisat en påtaglig avsaknad av både kompassriktning och samordning i försvars- och säkerhetsfrågor.
År 2013 slog den dåvarande försvarsberedningen fast att ett angrepp mot Sverige var osannolikt. I december 2017 ändrades det till att ”ett angrepp inte kan uteslutas”, efter veckor av förhandlingar mellan partierna. Alla var överens, utom Vänsterpartiet.
Men Löfven och utrikesminister Margot Wallström (S) vill nu hålla fast vid den gamla formuleringen, som de menar är mindre alarmistisk och bättre underbyggd. Wallström säger att försvarsberedningen inte har någon grund för att ändra formuleringen och att hon håller fast vid den gamla (SR 15/1).
Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna, kommenterar:
”Plötsligt underkänner regeringen den försvarsberedning som de själva har lett, tillsatt, haft ordförandeskapet i, vägt formuleringar noggrant, haft insyn i hela tiden och sen, på en kvart i går, så underkänner de en helt fundamental del.”
Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow menar i sin tur att den nya formuleringen är en bättre grund för att anpassa försvaret (DN 15/1). Försvarsminister Peter Hultqvist håller med och kallar rapporten både gedigen och väl genomarbetad (SR 15/1). Regerings position är oklar, liksom försvarsberedningens roll.
Det finns många exempel på skiljaktigheter i viktiga frågor. Till exempel vill vice statsminister Isabella Lövin (MP) likt Wallström att Sverige undertecknar FN:s kärnvapenavtal (DN 12/1), tvärtemot Hultqvists linje. Statsministern säger bara att Sverige inte ska skriva under någonting som kan äventyra våra samarbeten och bidrar därmed till fortsatt osäkerhet.