Regeringen och miljöminister Karolina Skog (MP) säger en sak hemma i Sverige men gör en annan borta i Bryssel. I onsdags hölls en indikativ omröstning bland EU:s medlemsländer i fråga om att förlänga tillståndet för den aktiva substansen glyfosat, som finns i många växtskyddsmedel bland annat Roundup. Sverige röstade emot en förlängning.
Eftersom varken för eller emot fick tillräcklig majoritet kommer EU-kommissionen att återkomma med ett nytt förslag. Det ursprungliga förslaget var en förlängning av tillståndet med tio år. Nu väntas ett förslag som innebär en förlängning på fem till sju år. Tidigare denna månad så meddelade regeringen att den stödde en förlängning på tio år, men i onsdags röstade man tvärtemot.
Miljöministern har förklarat Sveriges märkliga agerande för Land Lantbruks läsare (25/10). Hon menar att det inte fanns någon klar majoritet och att den framkomliga vägen är en kompromiss om en kortare tillståndsperiod på fem eller sju år, kanske till och med så kort som tre år. Varför det då skulle vara klokt att rösta emot sin egen linje är inte helt lätt att förstå.
Förmodligen är en kompromiss om en kortare tillståndsperiod, eller utfasningsperiod som det egentligen handlar om, mest realistiskt. Precis som Skog säger är det värsta scenariot för lantbruket att inget beslut alls tas. Det innebär i så fall att nuvarande tillstånd löper ut den 15 december i år.
Konsekvenserna av ett glyfosatförbud är allvarliga för det konventionella lantbruket. Med hjälp av glyfosat kan ogräs dödas på ett effektivt sätt. Även fleråriga ogräs som det traditionellt mest besvärliga ogräset kvickrot kan man komma åt. Odlingssäkerheten ökar liksom skördarna.
Det går att odla utan glyfosat, det ekologiska jordbruket använder ju trots allt inga kemiska växtskyddsmedel. Men det sker till priset av lägre skördar och betydligt fler traktortimmar och litrar diesel per hektar åker, alternativt ökad användning av andra växtskyddsmedel.
Argumentet mot glyfosat är att substansen påstås vara cancerframkallande. Något bland andra EU:s myndigheter för livsmedelssäkerhet, EFSA, och kemikalier, ECHA, inte funnit stöd för. Baserat på vetenskapliga fakta finns det alltså ingen anledning att förbjuda glyfosat. Att det finns delar av allmänheten som känner oro över kemikalier i livsmedel är dock ingen anledning att fatta beslut på känslor före fakta.
Vill man minska fel- och överanvändningen av glyfosat är ett förbud för icke-yrkesmässigt bruk betydligt rimligare. Om man ska minska spridningen av glyfosat borde man börja med att stoppa försäljningen av ogräsmedel till konsumenter. Det borde vara mer prioriterat än att fasa ut det från jordbruket.
Förhoppningsvis blir det en så lång förlängning som möjligt av tillståndet för glyfosat. Lantbruket behöver en omställningsperiod för att anpassa växtföljder och odlingstekniker eftersom det finns få substitut. Men framför allt behöver lantbruket pålitliga politiker som gör vad de har sagt att de ska göra.