Den svenska medborgare som ska resa in i eller ut ur landet måste på begäran ge sitt fingeravtryck och låta sig fotograferas. Personer som är medborgare i ett annat land behöver dock inte göra det. Men det vill regeringen ändra på, så att även utländska medborgare kan avkrävas fingeravtryck eller fotografering. Något som borde ha gjorts för länge sedan, men fram till i våras satte EU:s gränskodex käppar i hjulet.
I förslaget till en ändring i utlänningslagen görs ingen skillnad på om en person kommer från ett EU-land eller inte. Om det finns en misstanke att passet inte är äkta eller inte tillhör personen som visar upp det ska polis eller någon annan gränskontrollant kunna kontrollera de så kallade biometriska kännetecknen i resehandlingarna, till exempel fotot. En liten uppoffring för oskyldiga besökare, men en stor skillnad i arbetet mot kriminalitet av olika slag.
Ändringen i utlänningslagen föreslogs dock redan 2015 av utredaren Ebba Sverne Arvill, som fått i uppdrag att ta fram åtgärder för att minska missbruket av svenska pass. Hon beskrev då hur så kallad look-alike-användning, det vill säga att personen som visar upp passet liknar personen som egentligen äger det, var särskilt vanligt med svenska och franska resehandlingar jämfört med andra EU-länder.
Look-alike-användning kommer onekligen att bli svårare med regeringens nuvarande förslag på lagändring. Antalet pass som är i omlopp ökar hela tiden i takt med att vi reser oftare. Men tillsammans med fler utfärdade pass ökar också anmälningarna av förlorade pass, som mycket väl kan komma att missbrukas. För att minska antalet borttappade pass infördes därför en begränsning 2016 som innebär att man maximalt kan få tre pass utfärdade inom fem år.
Regleringarna kring svenska pass har alltså skärpts på senare år, och nu görs detsamma med hanteringen av utländska resehandlingar. Möjligheten att kontrollera att en person använder sitt eget pass minskar inte bara missbruket, utan ger också svenska myndigheter en bekräftelse på att de som befinner sig i landet sannolikt inte går under falsk identitet. En självklarhet, kan tyckas, men det är alltså först i mars 2018 som det kan bli verklighet.
Att Sverige fram tills nyligen har haft en alltför lättsam hållning kring egna och utländska medborgares pass är tydligt. Det är därför välkommet att utlänningslagen ändras så snart EU:s gränskodex tillåter det. De enda egentliga invändningarna från remissinstanser har handlat om kostnaderna för att bygga ut tekniken.
Med andra ord kommer regeringens föreslagna lagändring inte att vara till nackdel för någon annan än de som använder ett pass som inte är deras eget. Denna mindre justering i lagen kan bli ett viktigt verktyg för brottsbekämpning.