Replik till ”Löfven borde falla i höst” 25/7. Mats Linder ger uttryck för den borgerliga populism som skymmer sakfrågan. För nu gäller det att utnyttja det politiska spelet, att få KD över fyra procent, bromsa M:s ras och ta fokus från M:s och SD:s orosbringande samarbetspotential. För dessa ändamål räknar man med att populismens redskap ska vara verkningsfulla. Vem gjorde vad? Vem gjorde ingenting och vem visste om, och i så fall när? Och i frågor som gäller rikets säkerhet! (Där vi har stort förtroende.) Vilka ministrar kan vi ”plocka”, hur många, när och vilka? DÖ:s fall var ett delmål. Regeringens fall ett år före valet är det nya målet för dem, som söker kaos istället för regeringsansvar.
Borgerliga debattörer och politiker vill fokusera på den statliga myndighetens felaktiga handlande och på regeringens inblandning i vad som ägt rum. Transportstyrelsen har inte följt regler för säkerhet vid upphandling. Men kostnader ska pressas, det ska handlas billigt. Det visar sig inom telebranschen hur staten kom till korta i sin strävan för likvärdiga villkor över hela landet. Statliga Vattenfall handlar alltmer utifrån marknaden, till nackdel för befolkningen på många orter. Detta är i linje med den utveckling för upphandling, som vi ser inom Transportstyrelsen.
När privatiseringsivern överskuggar säkerheten måste förr eller senare någonting hända. Alliansen har under sin regeringstid organiserat den utvecklingen. Det är privatiseringstrenden och själva marknadsföringen, som borde utgöra de centrala områdena att diskutera. Istället lyfts populismen fram i borgerlighetens spel för att om möjligt åstadkomma en valseger 2018.